Fortsätt till huvudinnehåll

Ingen annan kan göra det....

❄️Konditionen för det inre....

För en tid sedan gick jag fullständigt in i väggen... Så fullständigt att jag förlorade känsel i mina armar och förlorade hörseln kortvarigt... Detta pågick under månader....  Detta kom smygande in i mitt liv med 8 barn i hemmet... Studier... Arbete... Projekt... Familjelivet... Vänner... Fritidsaktiviteter.... Inre och yttre krav ställda av mig själv och av min omgivningen....men verkligen framförallt mina egna krav.... Och detta pågick även en tid in i det faktiska ultimatumet av min väggkonfrontstion.... Mitt liv vändes helt upp och ned.... Knöt mig som en boll... Tårarna flödade... Paniken inföll sig i attacker... Tankarna var skrämmande och mörka... Jag slöt mig i min inre atombomb... En bomb som bara väntade på att få explodera..... Livrädd för vad andra kring mig skulle tänka och tycka..... Livrädd att blotta mig.... 
Jag påbörjade samtal i KBT, självkänsla, självrespekt med en underbar kvinna via Vårdcentralen... Kom in som ett vrak som bara stod och skakade...grät...och hade en sån otrolig ångest... Karin som hon heter mötte mig i korridoren och visade mig vägen in till sitt rum.... Hennes röst var lugnande... Jag grät och hon lät mig göra det... Vi bokade ny tid och många tårar föll vid varje samtal... Samtal som till en början var varje dag... Som mynnades ut till en i veckan... Med Karin's hjälp så gjordes en tidslinje av mitt liv med händelser....händelser sedan jag var ett litet barn... Roliga och tragiska händelser.... Händelser som man kunde tycka kanske inte skulle kunna påverka något... Men som visade sig visst haft en påverkan i mitt liv både på det negativa planet och det positiva planet.

Vi tränar ofta vår kondition och tänker på vårt yttre... Hur vi ser ut... Och där med glömmer hur man är på insidan.... Här är det viktigt att hitta balansen i livet och ha en inrekondition. Och ta ansvar för det inre... Stress skadar mer än man tror.... 
Andas... stanna upp... Observera... Inhämta energi.... Lyssna till sin inre röst... Vägledas av sig själv... Våga ta steg... Våga guidas av det inre... Lita på sin instinkt... Sin magkänsla....

Alla är vi olika men lika värda och alla är unika. Att vara betydelsefull för den man är  och inte bara för det man gör eller kan. 
Ens bästa vän i livet är en själv "JAG". Acceptera sig själv för den man är att se sig själv som den viktigaste personen i ens eget liv och behandla sig själv därefter. Inrekondition!!!

Jag varvar ner med böcker, stranden, vänner, familjen, lyssnar till min inre röst, tillåter mig att bara vara... Vara ärlig mot mig själv... Försöker hitta de små guldkornen som berikar mitt inre... Som får mig att växa i själen... 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A...