Fortsätt till huvudinnehåll

Reportage... SN

Texten i SN idag 

Hon startade en skola i Thailand
En livskris fick henne att stanna upp och tänka om. Då visste hon inte hur nära vägen till Thailand var, och att den skulle leda till en egen skola på Thailands östkust. Möt Eva Myrheim, som SN når på en svajig videolänk i Laem Mae Phim.

Livet flög på i full takt för Eva Myrheim, 45. I huset utanför Björnlunda fanns mannen, barnen och fosterbarn och jobbet varvades med en aktiv fritid, tills hon en dag gick in i väggen. Utbrändheten följdes av en skilsmässa och Eva letade efter en förändring.
-I det läget orkade inte min kropp längre.
I en jobbannons såg hon att en svensk skola i Thailand sökte folk. Hon sökte jobbet och fick napp. Våren 2013 satte hon sig på planet och en ny resa i livet tog sin början.
Svenskskolan och utlandslivet visade sig vara precis det hon letat efter och efter en snabb hemresa för att packa ihop sitt sörmländska liv åkte hon tillbaka. Efter två år på skolan dök en ny chans upp och Eva startade sin egen skola, Alfa Education, där hon nu är delägare och rektor.
Skolan är inrymd på ett hotellområde med pool på taket, en ekologisk trädgård med frigående djur och femtio meter till stranden.
-Vi lever verkligen mitt i naturen. Barnen får uppleva en idyll som är helt otrolig.
Den lilla skolan kan ta emot elever från förskolan och upp till nian. Några barn har bott i Thailand i hela sitt liv, andra är där bara under några veckor, när familjen semestrar i landet. Undervisningen följer den svenska läroplanen och eleverna kollar på Lilla aktuellt och läser Lasse-Maja, för att följa med i vad som händer borta i Norden. Men det är inte alltid bara att sätta på datorn hur som helst när elektricitet och uppkoppling krånglar.
-Man kan säga att allt inte alltid är lika enkelt som det är i Sverige. Många saker tar vi för givet och kommer man till ett land som detta så sätts man på prov för att lösa uppgiften på bästa sätt, säger Eva. 
Hon hade rest runt till typiska semesterorter som Phuket, Phi phi, Koh Lanta och Krabi redan innan flytten, så hon visste att hon trivdes i landet. Men i Laem Mae Phim där hon nu bor är det mindre turism och fler barnfamiljer. Det finns flera svenskområden i byn som leder till kulturella möten.
-Det finns många thailändska barn i området att leka och spela fotboll med. De är väldigt hjärtliga, välkomnande och hjälpsamma här.
Under lediga stunder tillbringar hon gärna tiden på stranden eller på ett kafé. Och det blir många videosamtal till yngsta dottern som varvar sin tid med klasskompisarna i Nyköping med spännande vistelser på mammas skola i Thailand.
-Pussel är lite av vad det just är med att bo och leva i Thailand och att ha sin familj kvar i Sverige. Livet är ett evigt pussel, vissa bitar passar och andra inte och vissa bitar passar bättre längre fram i sitt pusslande.

FAKTA
Ålder: 45 år
Familj: Fyra barn, 10, 20, 24 och 25 år. Ett barnbarn.
Yrke: Rektor och förskolechef
Uppväxt: I Nordnorge, men kom till Sverige som femåring och har bott i och omkring Nyköping hela uppväxten.
Bor: I Thailand.
Intressen: Familjen, att dansa, läsa böcker och bara vara


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

. . Bröllopsklockorna klämtar..... av  Gunn-Eva Myrheim  ( Anteckningar ) den 1 januari 2009 kl. 21:57 Offentlig Vänner Vänner utom bekanta Bara jag Anpassade Nära vänner Långis.... Visa alla listor... KAU Karlstad Uni. Området Björnlunda Campus Nyköping Dansutskolan Familj Karlstads universitet Gnesta kommun Vårdgymnasiet Björnlunda /Gnesta nära vänner Søskenbarn/Kusiner MYRHEIM Nbr/ o andra dansanter... Erica´s  kusiner Grundskolan Förskolan Vårdlinjen Barn och Ungdom Bekanta Tillbaka Igår hände ngt…..   Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj…   Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger……   ”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter st...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...