Fortsätt till huvudinnehåll

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare.
Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter.
Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor.

Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsatt kontakt med många av dem i framtiden)
Nytt jobb igen på en liten skola på landet... blev lovad fortsatt tjänst och högre lön.... Kan säga att inget infriades.... Här Jobbade jag i dryga 3 månader (nästan 4). Till en början var det bra då man ser till personalen men sedan.... ja vad ska man säga.... Mobbning på högnivå mellan personalen... ledning (rektor) som hade en skev och nedvärderande attityd mot personalen i eget syfte för att höja sig själv. En rektor som på någotvis ansåg sig ha rätten att sätta stämplar, diagnoser på personalen och säga sin mening om hur hon tyckte alla var eller på något annatvis som gjorde att man kände sig mindrevärdig. Eleverna jag fick var goa och utmanande men tillsammans hittade vi verktygen att nå kunskap och lärande (saknar verkligen alla och en var)
Dagen då jag slutade där stod en tidigare kollega utanför med banderoll med texten "Äntligen fri". Och ja jag var fri fri från förakt och utsatthet. (Slutade på skolan då dessa elever slutade årskursen och att de skulle vidare mot nya skolor).

Sökte ett gäng nya jobb och kom på en del intervjuer. 
Hamnade där jag är nu. WOW vad jag trivs med mina nya kollegor... skratt... samarbete... och förståelse... hjälpande händer med mera.... en ledning som är aktiv, en administration som är hjälpande och positiv. Man kan säga med stora bokstäver..... JAG HAR HITTAT HEM... har även idag en åk 5'a med 21 elever. 21 helt underbara elever. Här hoppas jag att jag kommer jobba kvar läääänge. ❤

Som sagt kom jag åter till Sverige våren 2019. Hade träffat kärleken trodde jag men den varade i 1 år och 8 månader sedan tog den tvärslut på ett tragiskt vis som jag inte kommer gå in på mer än så här. Idag lever jag singel men är ute på olika date-sidor och spanar... än inget som har varit av vikt 🤣😂🤣

Hur ser det ut idag då.... Jobbar på mitt underbara jobb med härliga kollegor och elever. Bor med min dotter (varannanvecka) i en underbart fin lägenhet mitt i stan. Har mina 3 vuxna barn i min närhet och 2 + 2(bonus) barnbarn som jag så ofta jag kan träffar/pratar/umgås med. 
Har fina vänner som berör mig på olika sätt ända in i själen och som jag är så evigt tacksam för att jag har. Har muin mamma här tillsammans med sin fina sambo sedan snart 20 år tillbaka i min närhet som alltid finns där när det kan behövas. Övriga släktingar är utspridda över nästan hela Norden och dessa har jag kontakt med via socialamedior eller då jag besöker eller de besöker mig.

Skolan då kan man ju fråga sig o  den som jag startade 2014 i Thailand... Hur går det med den??? Jo den är igång. Mer om den kommer jag skriva om längre fram och då presentera hur det idag ser ut där.

Delar av hur det ser ut hemma:


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dödsfall på lasarettet....

Nu ikväll fann jag att läsa om min syster på SN-upplagan på internet...... http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.881844 Charlotte Myrheim avled i somras på psykenheten på Nyköpings lasarett. Ingen vet varför hon dog så plötsligt, hon blev bara 39 år. Varken polis, sjukhuset eller hennes anhöriga misstänkte självmord. Chefsläkare Per-Olov Gustafsson har gjort en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. På grund av akut påkommande andningssvårigheter och allmänpåverkan förflyttades hon efter ett par veckor till medicinkliniken. Hon blev efter en tids vård och förflyttades tillbaka till psykiatriska kliniken. I början på juli påträffades Charlotte Myrheim livlös i sin säng, och trots att hjärt-lungräddning sattes in gick hennes liv inte att rädda. Vid den rättsmedicinska obduktion konstaterades kroniska sjukliga förändringar i lungorna med tecken på akut lunginflammation samt något förhöjda koncentrationer av läkemedel. Vi känner svek, besvikelser, och ett enormt oförstående för a...

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...