Fortsätt till huvudinnehåll

Halloweenparty

Igår var jag i Södertälje för att träffa goda vännen Mia och hennes man.
Mycket prat och skratt blev det... Och så en god middag med gott vin.

Vid åtta-niotiden fixade vi till oss för utgång...
Southern Streeters hade fest... En Halloweenfest... Och vi klädde ut oss kan man säga...

Glada i hatten så drog vi till festligheterna.... Det blev dans dans och dans... Träffade många kusliga personer... Och kuliga...





Halloween, eller egentligen All Hallows Even som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgonaafton, den 31 oktober, i anglosaxiska (engelskspråkliga) länder. 

Kom till USA med invandrare från Irland
Traditionen att fira Halloween kom till USA med irländska invandrare på 1840-talet. Halloweens ursprung kan spåras i den uråldriga förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades 31 oktober som en markering att sommaren var slut och vintern började. Samhain betraktades som en gränsöverskridande natt då de döda antogs återvända till jorden. Därför tändes eldar för att vägleda dem och skrämma bort häxor, som ansågs vara särskilt aktiva denna natt. Även olika naturväsen, som till exempel älvor, menades vara i farten. För att blidka alla sorters väsen som var ute denna natt satte man ut mat och dryck till dem.

Denna natt ägnade man sig också åt skämt och upptåg, som en markering av övergången till den långa vintern. Utklädda och maskerade gick man från hus till hus och tiggde ihop till ett kalas. Om man inte fick någonting straffades värdfolket genom att man ställde till med upptåg.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......