Fortsätt till huvudinnehåll

Skvaller....

Det finns mycket att skvallra om mig.... 
Ja eller gör det verkligen det.... Skulle vilja vara den där flugan myggan som kunde höra vad som sades då man i mänsklig form inte var där... 
Jag vet... Mitt liv är i en förändring.... Det rör på sig hela tiden... Knappt så jag hinner med själv kan man säga.... 
Andra tycks veta mer om mig än vad jag själv vet... Och har vidare också en hel del tyckande också i vad det nu kan befatta.... Märkligt kan tyckas....
Är det avundsjuka det handlar om... Osäkerhet av att jag inte har delgivit allt som sker.... 
Det är endast få som verkligen vet i min närhet,... Är det kanske därför det ska pratas och skvallras om mig... Detta visar bara mig vilka som är vilka...och vem som är vem...
En del har hört av sig sedan jag kom hem första veckan i juni.... 
Andra har det INTE... Dessa "inten"... Vad beror det på... Jag har ring och skickat sms... Men men... Skvallras det görs det... Hm...
Med detta har jag lärt mig mycket som även format mig i mina tankebanor...på gott eller ont är väl det som få visa sig...

Men jag upplever mig klart mycket starkare idag... Jag står på mina båda ben...valkar inte... Jag har ett fokus och en inre och yttre plan för framtiden... En framtid som jag kan se ljust på...

Jag kommer att ställa hårda krav på framtiden... Så var aktsam... Inget hot utan fakta!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 
Skicka en kommentar
Läs mer