Fortsätt till huvudinnehåll

Vem är jag....

Jag heter Gunn-Eva men kallas för Eva, Gunsan eller Myran... Jag skulle gärna vilja berätta för er vem jag är....men jag vet inte längre.... Jag har tappat bort mig själv för läääänge sedan... Varje dag känns det som om jag står på randen av ett stup och väntar på att jag ska våga ta klivet.... Men jag vågar inte... Jag står kvar i vinden och väntar på att någonannan ska göra det åt mig... Puffa mig över kanten...

Tar en dag i taget... Försöker få luft i mina lungor...,försöker rota mig... Försöker söka i mitt inre i vad jag vill och vad jag tror på... 
Har trott flera gånger att jag ändå har en liten aning...men slås ganska snart av sanningen av att egentligen inte veta...

För några år sedan tog mitt liv ett omkast som jag verkligen inte var beredd på... Jag var inte satt för det som skedde... Många felval gjordes... Val som påverkade andra omkring mig... Men framförallt var det jag själv som blev drabbad....
De senaste dagarna har fått mig att tänka.... Tänka på framtiden och vad den har att erbjuda... 
Hur hade det blivit om jag gjort annorlunda.... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...

Julavslutning...

Idag var det Julavslutning på min dotters skola... Barnen samlades på skolan för att sedan tåga tillsammans till kyrkan.... Vi föräldrar/vårdnadshavare var samlade i den bakre delen av kyrkan... avslutningen börjades med Stilla natt och föjdes vidare med att klasserna uppträdde med olika julspel och sånger.... Det var hur vackert som helst.... Prästen talade om julen och om varför vi firar jul utan att gå in i någon religös ton alls.... Tycker att det med att just gå till kyrkan på avslutningar är lite av en stämning som är från förr och som ska bevaras vare sig man är kristen eller inte...