Fortsätt till huvudinnehåll

Fattigdom...

Igår var jag in till grannbyn....
Fullt med folk... Turister... Lokalbefolkningen... Rika och fattiga....
Stress och jäkt ligger över byn oavsett om du är boende eller turist.... Hinna med att handla... Hinna med just den bussen eller just den taxin.... Hinna med båten... 
När man sitter stilla på ett ställe och överskådar händelserna så fascineras man av vad som egentligen sker....
Kvinnan som kom på mopeden full med saker som slingrar sig snabbt mellan bilar och trafikanter av alla de slag. Rutinerat för hon sig smidigt mellan de övriga trafikanterna. 
Mannen som jäktar med sin kärra som är påväg i all hast.... Turisterna som stressar med sin väskor... Turister som jäktar runt på mopeder.... Överallt dit man tittar så ser man just stressen lysa.... Barn som skriker och föräldrar som kvickt drar sina barn i armarna för att få dem att gå (små springa) efter dem i ett tempo som inte passar deras korta ben (de är ändå barn).

Sedan faller min a ögon på just honom... Han som står där mitt på gatan... Han som står där alldeles stilla...ensam utan att ta sig varken framåt eller bakåt.... Mitt i trafiken står han... Solen lyser och minuterna går..en halvtimma... Som blir timma och fler där till... Inga direkta rörelser alls.... Ett steg fram... Ett tillbaka.... Stilla.... Två steg fram.. Ett tillbaka... Stilla..... Länge stilla... Så ytterligare ett steg till tillbaka.... Kläderna är smutsiga.... Håret är tovigt.... Han har huvudet nedböjt....vaggar lite.... Är stilla.... I hans armar bär han på något som ser ut som ett hopvikt täcke....
Mina tankar går till vem är han och varför har han med sig ett täcke... Alla som passerar honom lägger inte någon notis till honom alls.... De bara passerar... Bilar och mopeder viker undan... Ingen som tutar... 
Hur kommer det sig att ingen ser honom.... 
Varför står han på gatan mitt i den kraftiga trafiken... Varför vistas han i den starka solen....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

. . Bröllopsklockorna klämtar..... av  Gunn-Eva Myrheim  ( Anteckningar ) den 1 januari 2009 kl. 21:57 Offentlig Vänner Vänner utom bekanta Bara jag Anpassade Nära vänner Långis.... Visa alla listor... KAU Karlstad Uni. Området Björnlunda Campus Nyköping Dansutskolan Familj Karlstads universitet Gnesta kommun Vårdgymnasiet Björnlunda /Gnesta nära vänner Søskenbarn/Kusiner MYRHEIM Nbr/ o andra dansanter... Erica´s  kusiner Grundskolan Förskolan Vårdlinjen Barn och Ungdom Bekanta Tillbaka Igår hände ngt…..   Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj…   Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger……   ”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter st...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...