Fortsätt till huvudinnehåll

Phuket....

Kom som sagt i torsdags till Phuket.... Något sent landade planet på flygplatsen.... Bokade taxi som tog mig ner till Kamala Beach där Birgitta Green väntade.
Hon hade gulligt nog bokat ett hotell till mig för bra peng.  Checkade in och sedan gick vi till en favorit resturang till henne som låg på samma gata som hotellet ligger. 
Så trevligt att träffa henne igen. Senast jag träffade Birgitta var i Stockholm på "thaifestivalen" i Kungsträdgården. 
Det blev sent innan vi bröt upp. Hon till sig och jag till mitt bokade rum. Efter den långa dagen så somnade jag ganska snart.

På morgonen igår så tog jag en snabb promenad i området för att sedan återvända till rummet för morgonbestyren. Birgitta ringde och bjöd över mig på frukost. Efter en mycket god frukost med gröt, juice och ägg (ska börja koka gröt på morgnarna framöver , hur gott som helst), så körde vi runt i närområdet och så hyrde vi en moped på ett ställe där vi fick ett bra pris för två dygn. Träffade och hälsade även på en vän till Birgitta, nämligen "FärjanHåkan". Håkan har tydligen en bar-restaurang här i byn.
Efter mopedhyrningen så hade Birgitta några ärenden att göra och jag tog då mopeden på en tur söderut...

Naiharn blev målet.... Ett ställe som jag var på för några år sedan.... 
Tog en bra stund att köra... Körde till en börja lite fel men kom till slut rätt....
Naiharn.... Naiharn.... Ja det var då sig likt.... Så härligt att se det igen.... Ett dopp i havet.... De härliga vågorna.... Den vita sanden.... Det otroligt klara vattnet......
Efter ett långt bad så att huden skrynklade sig på fingertopparna så drog jag vidare på mopeden.....

Norr ut..... Kata, Karon, Patong.... Något förändrat men ändå samma..... Mycket folk... Vita stränder... Marknadsstånd överallt.... Moped.... Bilar... Tuktuk med mera....
Uppe på en plattång lunchade jag.... Vilket underbar vy.... Havet, bergen, naturen är helt oslagbar.... 






Vidare upp mot Kamala.väl framme inser jag att solen dock är stark....bränd av solen återvänder jag till rummet för vila.
Cilantro gav energi.... Och efter att Birgitta ringt så promenerade jag dit. Vin och kex innan vi strosade runt i byn. Var vi än gick hälsade alla på Birgitta, det märks att hon. Är omtyckt i by och känd med sin skola. Vi kom till en restaurang för mat och gott glas rött.... Prat och skratt upptog tiden. Blev en bra stund där... På väg tillbaka hittills sig och jag till mig sprang vi självklart på flera personer som Bitgitta känner där. Vi stannade till och pratade en stund.
En familj kom fram till henne som nyss anlänt till stället och de bokade tid för sin son direkt med henne, de skulle stanna till april ut.
Strosade vidare på Kamalas gator innan vi skildes åt. 
Rummet tog emot mig med öppna armar och det tog inte lång stund innan jag somnade.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Känner mig OFF....

Sårbar....  Naturligt nedstämd... Svacka, känna sig låg, är en naturlig del i livet att känna från och till i bland. Dessa dagar man känner sig deppig eller låg och inte känna sig på strålande humör är jobbigt och det går dessa gånger inte hoppa över utan det måste bara att ta sig igenom det som sker.... man vill bara dra ngt gammalt över sig och sova... stänga dörren.... vara asocial med andra.... orsaken till varför man känner så kan variera från person till person.... bråk i familjen, bråk med en vän, trött eller har det besvärligt på jobbet.... nedstämdheten kan vara för att man befinner sig i en fas i livet man lättare blir deppig.... vissa känner av vinterhalvåret och andra känner av våren.....  Jag känner mig inte tillräcklig just nu.... känner att jag vill hinna med mera... känner att livet springer på lite för fort för att jag ska hinna med.....  Det jag känner att jag måste hinna med är: Min familj, min underbara barn och mina barn och bonusbarn..... känn...

I rymden finns inga känslor.....

Såg häromdagen en film som heter "I rymden finns inga känslor"..... Killen i filmen har Aspergers ... han vill ha allt i en viss ordning...  har svårt med att bryta sina rutiner... han är fixerad vid tid och former... vill inte ha  fysiskkontakt . Utdrag från Wikipedia.... "personer med Asbergers har normal eller hög intellig ens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symptomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de förslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier. Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel / social kom...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...