Fortsätt till huvudinnehåll

En resa...

Klockan ringer redan 05:30...
Upp famlar fram kläderna, gör mig iordning.... Idag en resa mot storstan för att sedan ta mig söder ut i landet...
Med sömndrucken syn får jag på mig kläderna och plockar med mig väskan som jag redan packat dagen innan... Sätter på mig koftan... Tur är det för då jag kommer ut är det riktigt kyligt så där innan 06:00 på morgonen.... 
Hoppar upp på min moped och tar mig bort till Avatarahusen i byn... Väl framme står mitt resesällskap som jag ska med mig med på resan och väntar mot Bangkok. Toty ska nämligen också till Bangkok så vi slår följe dit.
Songtauen kommer nästan omgående och vi tar plats på flaket tillsammans med flera andra som är uppe tidigt påväg mot sina arbeten, skolor eller vad nu de har inplanerat.

Ban Phe möter oss med en sol som försöker tränga genom molnen som ligger tungt över byn...dock är det några strålar som träffar marken...
Resan mot Bangkok går via Minivan/taxi och vi skumpar runt på vägen tillsammans med andra resenärer... Vi samtalar skrattar och sover under resan... en resa som tar dryga tre timma ( göra några stopp påvägen för att göra toalettbesök och plocka upp fler resenärer)
Väl framme i Bangkok visar Toty mig olika riktmärken så jag vet hur jag ska resa framöver... 

Vi beger oss med Skytrain till ett köpcentrum.... Vi shoppar lite julklappar (bra att vara ute i god tid med sådant...? trots att det är åtta veckor kvar). 
Åter till victory monument då vi är lite hungriga... Mat på thaiställe som hade buffé för endast 99baht... hur gott som helst.
Efter maten delas våra vägar då Toty skulle vidare, men innan hon lämnade mig försäkrade hon sig att jag visste var jag skulle ta mig fram... Så super gulligt av henne att hjälpa mig... Hon är en ängel.
Resan gick vidare för mig... Skytrain till nästa station för byte till nästa skytrain mot flygplatsen...

Måste säga att jag var mycket förvånad av hur enkelt det ändå var.... (Tur att Toty var till min hjälp och guidade mig). 
Framme vid flygplatsen var det ett stopp för kaffe och 'bara vara' en stund efter att ha checkat in...

Ringde några samtal... Surfade runt på internet... Beskådade den fina parken utanför fiket på flygplatsen...
Just nu sitter jag vid hallen och väntar på att de ska släppa in oss på planet som är något försenat... men vad gör det... Det är bara at ta det 'cha-cha'...
Om någon timme ska jag träffa Birgitta, något som jag ser fram mot...
Mer om resan kommer.........
Nu ska jag strax kliva på planet mot Phuket 🌸🙏🌸

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...
Skicka en kommentar
Läs mer

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer