Fortsätt till huvudinnehåll

En resa...

Klockan ringer redan 05:30...
Upp famlar fram kläderna, gör mig iordning.... Idag en resa mot storstan för att sedan ta mig söder ut i landet...
Med sömndrucken syn får jag på mig kläderna och plockar med mig väskan som jag redan packat dagen innan... Sätter på mig koftan... Tur är det för då jag kommer ut är det riktigt kyligt så där innan 06:00 på morgonen.... 
Hoppar upp på min moped och tar mig bort till Avatarahusen i byn... Väl framme står mitt resesällskap som jag ska med mig med på resan och väntar mot Bangkok. Toty ska nämligen också till Bangkok så vi slår följe dit.
Songtauen kommer nästan omgående och vi tar plats på flaket tillsammans med flera andra som är uppe tidigt påväg mot sina arbeten, skolor eller vad nu de har inplanerat.

Ban Phe möter oss med en sol som försöker tränga genom molnen som ligger tungt över byn...dock är det några strålar som träffar marken...
Resan mot Bangkok går via Minivan/taxi och vi skumpar runt på vägen tillsammans med andra resenärer... Vi samtalar skrattar och sover under resan... en resa som tar dryga tre timma ( göra några stopp påvägen för att göra toalettbesök och plocka upp fler resenärer)
Väl framme i Bangkok visar Toty mig olika riktmärken så jag vet hur jag ska resa framöver... 

Vi beger oss med Skytrain till ett köpcentrum.... Vi shoppar lite julklappar (bra att vara ute i god tid med sådant...? trots att det är åtta veckor kvar). 
Åter till victory monument då vi är lite hungriga... Mat på thaiställe som hade buffé för endast 99baht... hur gott som helst.
Efter maten delas våra vägar då Toty skulle vidare, men innan hon lämnade mig försäkrade hon sig att jag visste var jag skulle ta mig fram... Så super gulligt av henne att hjälpa mig... Hon är en ängel.
Resan gick vidare för mig... Skytrain till nästa station för byte till nästa skytrain mot flygplatsen...

Måste säga att jag var mycket förvånad av hur enkelt det ändå var.... (Tur att Toty var till min hjälp och guidade mig). 
Framme vid flygplatsen var det ett stopp för kaffe och 'bara vara' en stund efter att ha checkat in...

Ringde några samtal... Surfade runt på internet... Beskådade den fina parken utanför fiket på flygplatsen...
Just nu sitter jag vid hallen och väntar på att de ska släppa in oss på planet som är något försenat... men vad gör det... Det är bara at ta det 'cha-cha'...
Om någon timme ska jag träffa Birgitta, något som jag ser fram mot...
Mer om resan kommer.........
Nu ska jag strax kliva på planet mot Phuket 🌸🙏🌸

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

. . Bröllopsklockorna klämtar..... av  Gunn-Eva Myrheim  ( Anteckningar ) den 1 januari 2009 kl. 21:57 Offentlig Vänner Vänner utom bekanta Bara jag Anpassade Nära vänner Långis.... Visa alla listor... KAU Karlstad Uni. Området Björnlunda Campus Nyköping Dansutskolan Familj Karlstads universitet Gnesta kommun Vårdgymnasiet Björnlunda /Gnesta nära vänner Søskenbarn/Kusiner MYRHEIM Nbr/ o andra dansanter... Erica´s  kusiner Grundskolan Förskolan Vårdlinjen Barn och Ungdom Bekanta Tillbaka Igår hände ngt…..   Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj…   Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger……   ”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter st...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...