Fortsätt till huvudinnehåll

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren. 

Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år... 

Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här. 

Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem. 

Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensam och bor i sin lägenhet som ligger centralt. Min äldsta dotter har flyttat ihop min sin kille och de har fått en son som nu är dryga året. Hennes andra barn som hon har med en annan har hunnit bli 10 och ska nu i april bli 11 år. Tänk så härligt att min äldsta barnbarn snart är 11 år. De bor i en större trea som gör att min dotters kille kan arbeta hemifrån då han håller på med musik och jobbar på distans. Min andra son har haft det tufft nu i några år liksom vi andra i familjen. Han fick 2019 en dotter som vid två års ålder fick diagnosen Leukemi som hon fått kämpa mot rejält, dropp, operationer, cellgifter och mååååånga sjukhusbesök med att bli kvar i veckor. Nu i januari blev hon klar med cellgifterna och fick ringa i klockan i slutet av januari på Akademiska i Uppsala. Är hon frisk?? det kan min inte helt säga... nu kommer det ta många år med kontroller för att se så att det inte kommer åter. Men hon och vi kämpar på. Och då det gäller min son här måste jag säga WOW vilken hjälte han är som kämpat med sin dotter och mitt barnbarn kring denna fruktansvärda sjukdom. Min son lever inte ihop med dotterns mamma sedan några år men träffade kärleken i sitt liv sommaren -22. Alla tre med katten och hunden bor numera i utkanten av Nyköping.

Då det kommer till mig då??? Vad har hänt här då kan man undra.... Oj oj oj... om det är så att man läst tidigare blogg från 2021 så vet man att jag varit med om något inte så trevligt 2020 och det tog ett abrupt slut. under 2021 och 2022 försökte jag sedan hitta mig själv och hitta mitt fokus... kan säga att det inte var helt lätt.. Så glad att jag har mina vänner nära mig. Men jag ska också vara ärlig att säga att här visade sig vilka som var ens vänner och vilka som inte var det... har några vänner som jag trodde var vänner som sedan visade sig att det bara var en envägs kommunikation. Jag som har ställt upp för dessa vid svåra stunder... det visade sig när det blev tungt och tufft för mig och familjen så visade sig att de vände ryggen. Har jag hört något från dessa idag?.....Nepp... Jag tog valet och raderade dessa ur mitt liv... så nu slipper jag se vad som sker i deras liv och jag behöver inte reta mig mer på att kommunikationen inte finns där, raderade deras nummer och tagit bort dem på sociala medier. Jag avslutade även en affär som inte var bra för mig alls och jag är även tacksam att det kom fram. Så kom vi in i 2023.... nu har det hänt massor... resor... träffade mannen i mitt liv... flyttade ihop.... förlovade oss.... gifte oss... och nu står vi här med att leva livet med att göra det bästa av det mesta. 

Sedan håller jag på med något helt galet också... jag älskar att tiktoka... dansa,,, scener av alla de slag... prata,,,, livea.... 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dödsfall på lasarettet....

Nu ikväll fann jag att läsa om min syster på SN-upplagan på internet...... http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.881844 Charlotte Myrheim avled i somras på psykenheten på Nyköpings lasarett. Ingen vet varför hon dog så plötsligt, hon blev bara 39 år. Varken polis, sjukhuset eller hennes anhöriga misstänkte självmord. Chefsläkare Per-Olov Gustafsson har gjort en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. På grund av akut påkommande andningssvårigheter och allmänpåverkan förflyttades hon efter ett par veckor till medicinkliniken. Hon blev efter en tids vård och förflyttades tillbaka till psykiatriska kliniken. I början på juli påträffades Charlotte Myrheim livlös i sin säng, och trots att hjärt-lungräddning sattes in gick hennes liv inte att rädda. Vid den rättsmedicinska obduktion konstaterades kroniska sjukliga förändringar i lungorna med tecken på akut lunginflammation samt något förhöjda koncentrationer av läkemedel. Vi känner svek, besvikelser, och ett enormt oförstående för a...

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...