Fortsätt till huvudinnehåll

Inte mycket kvar av detta året.... 2011

Januari... 
Året började med att fira Linnéa som blev 19 år och vi var hemma hos familjen Ångström/Nurminen och sköt in året.... vidare så var vi hemma och firade Neas dag och som vanligt kom det inte så många som kunde vara med och fira henne.... då hon fyller den 1 januari. Den 2 var vi in till Micke (Alicias pappa) och hans dåvarande sambo för att fira Sessan som blev 5 år.
Januari var en månad som var rik på snö..

Februari...
Snö snö SNö  sNö och mera SNÖ och så var det kallt och då super kallt.
sportlovet kom och det gick... jobbade hela sportlovet. Familjemässigt var vi ute mycket och åkte pulka och bob.

Mars...
Firade två underbara vänner Boel och Jenny som fyllde jämt.... och nu började snön att smälta något.... men det var än kallt ute... fick även vara med och fira att vänpar gift sig i alltyshet och det firades oxå.

April...
Månaden då typ alla i familjen fyller.... Fredrik, jag Alexander, Aimen och Mensur, min föredetta svärmor som firade sin födelsedag med familjen i utlandet (Alicia var självklart med), min syster skulle ha blivit 40 denna månad... men men... <3. min svärmor fyller även 60 år och det firas oxå.

Maj...
Snön är borta och det är varmt ute... svärfar jobbar med poolen för att göra den badklar till sommaren.... planerar inför studenten som är på G.


Juni...
Student och skolavslutning för barnen... Linnéa slutar gymnasiet och Fredrik slutar nian. Firar hemma med familjen. Som vanligt kommer vissa och vissa inte... men men... Midsommar med familjen Ångström/Nurminen hemma hos dem.... GRATTIS.... ALEXANDER klarar körkortet.

Juli...
Min underbara lilla Syster Charlotte (Trine) har varit saknad i 1 år och det gör ont i hjärtat.
Jobbar inget... detta på grund av att någon skrivit mig som att jag ska ha semester på jobbet... något jag inte skulle ha... men jag var hemma med familjen och nöjt av sommaren.

Augusti...
Börjar att jobba på en nytt fritids... toppen kollegor och får även löneökning något som det inte tackas nej till. sommaren är i full blom. Fredrik börjar i gymnasiet med startar terminen med att inte veta vad han ska plugga... han kommer in på alla sina val.... men han har beslutsångest... tillslut är det Elprogrammet på ETG som han väljer. Linnea jobbar på en bensinstation. Alicia börjar sitt sista år på förskolan Annagården.... Min mor fyller. Jag och min älskade man firar att vi varit gifta i 2 år. Tanken var att vi skulle skicka ut tack-kort men det blev inte så... något vi får flytta framåt i tiden....

September...
Hösten gör entre.... det börjar bli kyligare ute och Filip fyller år och är nu 8 år stor. Linnéa börjar jobba på mitt jobb men då i köket.

Oktober...
Kör i diket med bilen... och blir sjukskiven i 4 veckor och har mega ont.... sjukgymnast och mediciner och undersökningar avlöper varandra... Hösten är inne och jag har massor att göra i skolan med mina studier... läser och läser och har verkligen borrat ner huvudet i böckerna. Jobbar en heldel oxå. GRATTIS LINNÈA till körkortet. Firade Kai som hade stort kalas på IP.

November...
Börjar att jobba igen... har än ont men det går i alla fall...
Min älskade man fyller år men vill inte bli firas och firas bara av familjen här hemma.
Farfar Runes hjärta orkar inte mera... han somnar in någon dag innan han skulle blivit 87 år. Han fick ett långt liv och somnade in med att ha min bror vid sin sida på Lundagårdensålderdomshem.
Hösten är här och inga löv finns på träden... jag har en längtan av att resa.... börjar att drömma mig bort...

December...
Farfar begravs och han får en fin begravning efter hur han ville ha det själv, något som han skrivit ner i vitaakivet.
Moa fyller år och det firar vi och huset blir fullt med släktingar.
Tar semester... bokar en sistaminutenresa... jag; min älskade man, Alexander, Linnéa och Fredrik drar iväg till Thailand och är där i 2 veckor. kommer hem lagom till jul.... julen firas lite här och där... är man en familj med trådar åt olika håll så blir det så.
Får förlängt på mitt vikariat och får även lönelyft igen som det inte tackas nej till.
Nyåret imorgon ska firas tillsammans med vänner och familjen. 

...Låt se vad 2012 har att bjuda på....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...