Fortsätt till huvudinnehåll

Pedagoger som lär av och med varandra

Lyssna på varandra och se.... på arbetsplatsen arbetar vi i arbetslag och i nätverk.... vi har möjligheter till dialoger med varandra och med andra som hela tiden ger oss möjlighet för nytänkande och för insyn i nya möjligheter.

Samarbete med varandra skapar broar som ger tillfällen till kunskap för pedagoger och för elever...
Lärarrummet... Planeringstiden... studiedagar.... alla ger dem möjligheter för att lära av varandra och för att kunna utvecklas som pedagog....
Nätverksarbete blir mötesplatser där pedagoger bildar en lärande grupp som söker kunskap och delar med sig av sin kunskap.... utveckling  och samverkan är  orden för processen....




Frågor att ställa.....
Hur lyfter vi fram olikheten som en tillgång i gruppen?
Hur ger vi barnen möjlighet att vara delaktiga kring val av innehåll i sin egen vardag?
Hur och när ger vi barnen möjlighet att reflektera tillsammans?
Hur synliggör vi barnens förmågor?
Hur ger vi barnen möjlighet att använda sig av varandras olika kompetenser och kunskaper?
Hur gör vi föräldrarna delaktiga i verksamheten?
 Hur uppmuntrar miljön lärandet möten mellan barnen?
(frågor ur: Lyssnandets pedagogik)

Nytänkande är viktigt för en skola som vill och ska vara med

Idag hade jag planering tillsammans med en av kollegorna.... vi kom fram till många bra och mycket välgenomtänkta beslut för hur vi vill och önskar att det ska se ut i vårt samarbete i och kring eleverna... Vi har under en länge tid inte hunnit med att sätta oss ner och få saker och ting sagda eller gjorda.... idag var en dag som tog många steg framåt och det bådar gott för framtiden....

Idag Byggdes BROAR.... Broar mellan skola och fritids....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......