Fortsätt till huvudinnehåll

Tillsammans är vi STARKA

I bland så är man bara så himla trötter…. Så trött att man bara vill gräva ner sig någonstans….  Ibland vill man bara skrika och gapa, bara få vara ifred…. Vara ifred för att få ligga i soffan och bara vara…. Bara vara utan att någon hoppar på en…vill ngt…osv…. vissa dagar vill man bosätta sig på en öde ö helt själv eller rent utav bara resa bort för en dag eller två…. andra dagar så vill man bara få sova en hel dag… en dag utan att behöva gå upp för att göra en massa måsten…. Men att man känner så är egentligen inte barnens fel… utan det är all stress som man är omgiven av…. Stress som man försätter sig i…. Jobba… hem… aktiviteter…. Skola… osv… så om och om igen….


Men så har man en helg som denna… dagar som man vill ha om och om igen… barnen är hemma och vi hittar på massor med mys och kul…. Allt från att bara vara till att göra lite av alltmöjligt familjemys…. Aktiviteter och annat….. ätit gott…. Umgåtts och bara haft det toppen och bra… hunnit med att träffa goda vänner…

Måste bara säga att jag är omgiven av underbara barn, Alexander, Linnéa, Fredrik, Moa, Filip och Alicia…. Barnen gör en full av liv och lust… och de ger en så mycket… och den kärlek som jag känner till med alla är enorm.   Och underbara vänner. Och mina vänner vet jag var jag har när stunden kräver det…Och så min underbara man som jag älskar så oerhört mycket….min man Patric som jag gifte mig med för snart tre år sedan… och vi har hunnit med att vara tillsammans i dryga fem år och till hösten är det 6 år sedan…. Men vi har känt varandra i snart 7 år…. Oj vad tiden springer på fort



Ibland är det viktigt att stanna upp och lyssna på sin kropp och sina tankar… och inte bara stressa på…. Viktigt att se sig om i livet och betrakta sitt liv utifrån…. Uppskatta det man har och se möjligheter i allt som händer…. även i de stunder då det känns tungt och motigt…. Tillsammans är vi starka…. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A...