Fortsätt till huvudinnehåll

❤❤❤ alla hjärtans dag...

Idag har jag känt mig allt annat är positiv....
Ville inte gå upp... Ville ligga kvar i sängen.... Tillslut blev det ett måste.... Akut upp då klockan sprungit iväg... Tid att passa.... vårdcentralen... In till Gnesta.... Sen som vanligt... Tidsoptimisten inom mig tror att det inte ska ta såååå lång tid att köra i snöblask.... Hm....
Viss kändes det bättre efter att ha varit på VC....

Jobbet..... Jaaaaaaaaa..... Jag arbetstränar nu.... Och har gjort det i två veckor nu.... Känns olustigt.... Trivs med jobbet och alla dessa underbara barn på skolan..... Men sen då.... Känner mig överflödig... Får inte göra ditt eller datt.... Är det att arbetsträna??? Att inte få göra ngt....
Var uppriktigt ledsen idag då jag kom hem..... Grät och kände mig utanför och åsidosatt...överkörd... Med mera....

Alla hjärtansdag.... Skickat sms till vänner och fått några till baka som var mycket uppskattade... Det värmer ens hjärta....

Ringt och prata med barnen.... Ingen av dem har varit hemma idag..... Känns skönt att få säga till dem att man älskar dem... De betyder mycket för mig.❤❤❤

Eftermiddagen var bara jobbig... Jag slogs med tankar.... Om att duga... Vara älskad... Vara värdefull....
Tårarna rann och man känner sig inte helt stark då....

Kvällen..... Min man ville på Hockey... Och jag ville vara med honom... Så det blev en kväll i hockey arenan i Södertälje.... Södertälje vann mot Örebro till min mans glädje. Kul att se honom nöjd.

Väl hemma... Nästan direkt i säng.... JAG KAN INTE SOVA.....
Min man somnade på några sekunder.... Men inte jag.....
Känner mig än ledsen och oduglig....

Vilken kul Alla hjärtans dag.....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......