❤❤❤ alla hjärtans dag...

Idag har jag känt mig allt annat är positiv....
Ville inte gå upp... Ville ligga kvar i sängen.... Tillslut blev det ett måste.... Akut upp då klockan sprungit iväg... Tid att passa.... vårdcentralen... In till Gnesta.... Sen som vanligt... Tidsoptimisten inom mig tror att det inte ska ta såååå lång tid att köra i snöblask.... Hm....
Viss kändes det bättre efter att ha varit på VC....

Jobbet..... Jaaaaaaaaa..... Jag arbetstränar nu.... Och har gjort det i två veckor nu.... Känns olustigt.... Trivs med jobbet och alla dessa underbara barn på skolan..... Men sen då.... Känner mig överflödig... Får inte göra ditt eller datt.... Är det att arbetsträna??? Att inte få göra ngt....
Var uppriktigt ledsen idag då jag kom hem..... Grät och kände mig utanför och åsidosatt...överkörd... Med mera....

Alla hjärtansdag.... Skickat sms till vänner och fått några till baka som var mycket uppskattade... Det värmer ens hjärta....

Ringt och prata med barnen.... Ingen av dem har varit hemma idag..... Känns skönt att få säga till dem att man älskar dem... De betyder mycket för mig.❤❤❤

Eftermiddagen var bara jobbig... Jag slogs med tankar.... Om att duga... Vara älskad... Vara värdefull....
Tårarna rann och man känner sig inte helt stark då....

Kvällen..... Min man ville på Hockey... Och jag ville vara med honom... Så det blev en kväll i hockey arenan i Södertälje.... Södertälje vann mot Örebro till min mans glädje. Kul att se honom nöjd.

Väl hemma... Nästan direkt i säng.... JAG KAN INTE SOVA.....
Min man somnade på några sekunder.... Men inte jag.....
Känner mig än ledsen och oduglig....

Vilken kul Alla hjärtans dag.....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Läs mer

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Läs mer

Mitt namn...

Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Läs mer

....Pussel....

Leta i den här bloggen