Fortsätt till huvudinnehåll

X....

Jag har varit gift tidigare i mitt liv.... Ett äktenskap/förhållande som varade i 13 år.... Vi fick tre barn ihop... Helt underbara barn.
Efter skilsmässan träffade jag en ny man... Vi fick ett barn... En toppen härlig prinsessa... Förhållandet varade i 4 och 1/2 år....
Förhållandet till mina barns pappor har delvis gått upp och ner.... Men mestadels upp...
Har en bra relation till dem båda och tycker att samarbetet då det gäller barnen fungera superb...

Tänk om alla som separerar kunde ha det så... Varför tjafsa....förstöra... med mera... Barnen är ju det som man gemensamt skapat...de har inte bett om det....vi som är vuxna MÅSTE föregå med ett gått exempel och vara de bra förebilderna för våra barn för deras framtid....
Relationen till mina X's tjejer/damer/fru tycker jag är kanon de oxå... Kan samtala om baren utan att konflikter ska bryta ut eller ens finnas....
Kunde inte ha det bättre i det.... Är nog välförunnad tror jag...

Ser så ofta relationer där det inte fungerar... Föräldrar som tjafsar.. Förstör för varandra... Och använder barnen som vapen för att motsätta... Vilka är det som förlorar på det i längden.... Jo de små....

Jag har i alla fall glädjen att det fungerar bra...
Önskar alla kunde ha det så!!!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 
Skicka en kommentar
Läs mer