Fortsätt till huvudinnehåll

Kryssning...

I helgen var jag på kryssning....med mig var min man... Och omkring 114 NBR:are....
Busslassen gick från Norrköping och Nyköping mot båten i Sthlm....
Det som är trist är...fast man är sååååå många så kände jag mig ändå ensam....
Resan mot Sthlm var trevlig med lek på bussen...frågequiz...

Väl framme checkade vi in på båten tidigare än andra.... Vi var i konferensen.....
Här kunde vi beställa dryck... Jag överraskade min man med tre whiskeyn.... Tror han uppskattade det....
Minglade runt och det var trevligt....skönt att slippa stå i kööööööön utanför fram till kl 17:30.... Vi kom på tidigare och det var värt det kan jag lova.
Till konferensen kom Tony Irving och gästade.... Folksamlingen kring honom var stor...

Checkade in på rummet för att sedan inta taxfreen.... Blev lite bugg där oxå...
Dusch och klädfix...redo för mat.... Vi satt alla tillsammans i Buffén....god mat serverades.... Och god dryck...skratt skratt och smileeee.... (ensam inombords).... Efter mat och dryck blev det dansgolvet....
Två dansgolv fanns det på båten.... Och de som spelade var Wizex, Casanovas, Black Jack, Titanix...
Trångt på golvet på plan 8.... Mer plats och dansa var det på bildäck på plan 3.

Dans dans och mera dans....

Dock slutade kvällen lite hängigt.... Men men.... Det som var mer tråkigt är när det ska läggas i.... (Låt bli.... Jag har inte lagt mig i ditt/ert jävla liv)...

Somnade väl låååångt in på småtimmarna....frossa och ONT i kroppen...

Frukost vid tio.... Hela gruppen var kringspridda i hela båten....
Var med på quizkamp och sedan blev det dans på plan 3.

Trötta som vi ändå var blev det att vila i hytten innan det var dax att lämna båten vid 15:30 för buss hem.....

Ville umgås med låååång många flera.... Men med en sådan stor båt är dt inte lätt att hitta varandra... + att många var redan grupperade...


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......