Det finns lösningar....eller.....

"Även de mest brustna hjärtan kan lagas. Tror vi nått annat är det mer än fel. Det finns lösningar"

Mitt hjärta är brustet... Inte bara på ett vis....

Det har visat sig att det är mååååånga orsaker till det.....

Jag har lagt mycket tid på annat.... Vadå annat kan man ställa sig....

Med sex barn + två barn i huset har det inte alltid varit lätt....

Och en man som jobbar mer än 100% på sitt jobb.... Som heller aldrig hinner få vila ut... eller???

* jag har studerat i tid och otid.... Vilket har fått konsekvenser för mig och familjen.... en stress som lagts på mig...

* jobbat på i skolan trots studier.....tentor, läsning, föreläsningar med mera...

* skolplanering för eleverna som inte fanns tid för att göra på arbetstid....suttit måååånga kvälla hemma och jobbat på....

* kommunuppdrag som "sex och samlevnad", "Processledargruppen i likabehandling och jämställdhet".

* ställt upp för vänner och bekanta med att lyssna på deras problem och bekymmer.... Stöttat i samtal med mera....

* engagerat mig i olika uppdrag....

* fått anpassa mig efter X' ens beslut och tyckande....

* en man som valt att fly ifrån.... Där jag även själv valt att flyyyy...

* hus att sälja

* lägenhet att sälja

* barn som behöver mer stöd i allt och allting... Skola, jobb, känslor, med mera.... Lyssna lyssna stötta stötta....

Vart har det burit mig....

BRUSTET HJÄRTA.....

BRUSTEN SJÄL....

Min själ sa och säger NEJ....

Vart finns dem som kan och vill stötta mig....

Känner mig så otroligt ensam....

Jag sitter i ett stooooort hus.... Ett hus jag inte vill bo i..... Ett hus som snart inte har några möbler....

Jag säljer... Sorterar och kastar...

Vaknar själv lägger mig själv.... Tankarna är många... Beslut ska tas..... Och jag känner att jag inte hinner med.....

Jag älskar mina barn, jag älskar mina bonusbarn, jag älskar mitt barnbarn, jag älskar min man, jag älskar mina vänner.....

Om inte allt för många dagar kommer min förändring...

Kalla det att fly.... Kalla det vad DU vill....

Jag kallar det för nystart.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Läs mer

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Läs mer

Mitt namn...

Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Läs mer

....Pussel....

Leta i den här bloggen