Fortsätt till huvudinnehåll

Resan....ESS

ESS-Eastern Swedish School....
Kom till skolan i slutet av augusti efter sommarlovet... Kaos var det som mötte oss... Kartonger lådor böcker papper med mera var det som anföll oss då man kom...
Caroline var redan på plats sedan dagen innan... Jag och Alex fick kavla upp armarna och gripa in.... Britt-Mari kom dagen efter.... I fyra dagar jobbade vi på med att planera och ställa skolan i skolskick innan eleverna skulle komma... Dagarna var långa.... På skolan från tidiga morgonen till sena kvällen...
Byggarbetsplats var det på delen av nybygget.... Hualigen...
Inhandlade material efter att ha gått igenom allt...som skulle behövas inför nytt läsår....

Material är inte alla ggr det lättaste att kunna hitta... Det är inte som i Sverige. Böcker, tejp, saxar, pärmar, bord, lim, pennor, sudd, plastfickor, och långt mycket mera.
Saker till förskolan i lekområden är inte heller lätta att hitta om man inte vill betala skyhöga summor...

Första dagen för skolstart hade vi på idrottsplatsen... Lära känna lekar och samtal kantades dagen av... Vi promenerade i värmen tillbaka till skolan för lunch....påföljande dagar var det att sätta sig in i allas medhavande skolmaterial och bygga relationer mellan oss pedagoger och elever/barn. 
Vid start var det tretton som fanns på skolan från förskolan Pussel upp till åk åtta.

Följande veckor byggdes skolan och stod klart till höstlovet och tur var det att vi då kunde flytta in i dessa lokaler då.... Skolan hade expanderat med antalet elever... Högsäsongen hade skolan runt 40 elever samtidigt.

Hösten kantades av "Skollöpet", "Loykratong", "FN", "bild med Mikael Avatar", utflykter som till akvarium, museum, stranden med mera... Hade luciatåg å tre ställen där eleverna hade tränat inför och sedan visade upp på olika restauranger...mycket uppskattat. Skolavslutning 20 dec. Tog adjö till Caroline som reste hem efter en termin inne på Pussel. 

Våren, ny lärare Lena kom. Lena och Britt-Mari hade låg och mellanstadiet och jag ombesörjde högstadiet då Alex återvänt till Sverige. 

Vårens aktiviteter var många, "alla hjärtansdag", "sport", "zoo", "påsk", "Songkran", "dino-parken", M/S Sunflower" med mera.....

Lena och Britt-Mari tackade för sig och lika så Johnny (träslöjden) och Robert (musik och volentär).... Så nu blev jag själv. Sara kom och var med i någon vecka på lågstadiet. 
De sista tre veckorna var det inte många elever kvar alls.... 
Vi avslutade den 31 maj.

Hade innan avslut hunnit med att städa upp en heldel på skolan av material som skulle hivas och ställas på plats inför nästkommande läsår.

Många möten har det blivit..... 81 elever som kommit och gått under läsåret.... Och med 81 elever även deras föräldrar och eventuella syskon.... Otroligt många givande stunder...

Snart börjar läsåret 2014-2015.....
Nya lärare är på ingång.... Ska bli spännande att se vad detta läsår har att ge.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...