Fortsätt till huvudinnehåll

Back in Sweden.....

Ja då var man hemma igen.... har tid att sova ikapp..... känner mig helt slut just nu.... resan tog 21 timmar.... vi tog taxi till flygplatsen.... vi fick vänta där i 2 timmar för att sedan gå på flyget som bar mot Bangkok.... rymligt plan och fikat som vi fick var toppen god.... resan tog bara 1 timme.... i Bangkok fick vi vänta i dryga 4 timmar..... vi trodde det skulle vara svårt att slåhjäl tiden men så blev det inte... vi hittade en vagn som man har väskorna på som vi lät Alicia sitta i då vi spattserade runt på flygplatsen.... Vilken flygplats sedan.... den var hur stor som helst..... vi handlade lite.... och åt mat..... hade massor att titta på.... Alicia tog en liten lur ivagnen.... sedan var det incheck för nästa flygtur..... nu bar resan hem till Sverige..... resan tog 12 timmar och det var ett toppen plan som vi åkte med.... rymligt även detta plan.... maten var toppen och även denna pesonal var trevliga.... sov några timmar på planet men något oroligt.... svårt att sova då det hela tiden låter från alla håll och kanter.... Alicia hade då inga problem med att sova alls.... även Fredrik fick sig några timmars sömn.... ´På Arlanda stod Micke och Kerstin och väntade in oss...... vinterkläder hade de med sig och det var behövligt.... vi kom bara i sommarkläder till Arlanda.....

Hemma packade vi upp och plockade om lite i alla sakerna... Alicia som skulle vidare till med sin pappa fick med sig de julklapparna som hon hade handlat in till alla....

Nu är jag trötter o klockan är bara halv ett men för mig är den halvsex..... det kommer nog att ta någon dag innan jag kommer ifatt med tiden....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......