Fortsätt till huvudinnehåll

Roller

Hur många roller har man egentligen....
Man är ju inte bara i en roll hela tiden... man intar olika roller för olika tillfällen....
På vissa ställen är man ledaren och på andra ställen intar man icke ledarstilen.... på vissa ställen är man jämlike.....
Vad betyder dessa roller egentligen och hur kommer det sig att vi intar dem.....

Jo man är sig själv med sig själv.... och ingen annan vet hur man egentligen är utom just kanske just än själv...
Man föddes och blev dotter och man blev barnbarn.... man fick syskon och då blev man syster.... man fick vänner och blev en vän.... man fick och hade släktingar och blev en släkting.... årena går och man intar allt fler olika roller i livet... man är och aggerar olika med olika vänner... lika så med och mot sina föräldrar.... man blir större än då och man träffar någon man håller kär... och blir med åren kanske både sambo och gift... och där med är man någon (förhoppningsvis) käresta... tillsammans skaffar man barn... får kanske en eller flera... och man intar rollen som mamma...... Yrkeslivet kommer och man blir arbetskamrat.... alla dessa och mååååååååååååååååååånga mååååååååååååååååååååånga fler olika roller har vi i våra liv......

Det som är intressant är hur de olika rollerna skiljer sig åt....
Man skulle ställa sig frågan Hur kommer det sig att rollerna skiljer sig åt....
Och vilken roll är det som egentligen är den roll som man vill se mer av och vilken roll är det som man vill se mindre av... kan man tillsammans med de olika rollerna hitta en gemensam roll...

Tankeväckande.... en tanke som kan fortsätta i det oändliga....

Nu säger jag natt i natt och fortsätter att tänka och fundera in i det oändliga...

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Känner mig OFF....

Sårbar....  Naturligt nedstämd... Svacka, känna sig låg, är en naturlig del i livet att känna från och till i bland. Dessa dagar man känner sig deppig eller låg och inte känna sig på strålande humör är jobbigt och det går dessa gånger inte hoppa över utan det måste bara att ta sig igenom det som sker.... man vill bara dra ngt gammalt över sig och sova... stänga dörren.... vara asocial med andra.... orsaken till varför man känner så kan variera från person till person.... bråk i familjen, bråk med en vän, trött eller har det besvärligt på jobbet.... nedstämdheten kan vara för att man befinner sig i en fas i livet man lättare blir deppig.... vissa känner av vinterhalvåret och andra känner av våren.....  Jag känner mig inte tillräcklig just nu.... känner att jag vill hinna med mera... känner att livet springer på lite för fort för att jag ska hinna med.....  Det jag känner att jag måste hinna med är: Min familj, min underbara barn och mina barn och bonusbarn..... känn...
Skicka en kommentar
Läs mer

I rymden finns inga känslor.....

Såg häromdagen en film som heter "I rymden finns inga känslor"..... Killen i filmen har Aspergers ... han vill ha allt i en viss ordning...  har svårt med att bryta sina rutiner... han är fixerad vid tid och former... vill inte ha  fysiskkontakt . Utdrag från Wikipedia.... "personer med Asbergers har normal eller hög intellig ens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symptomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de förslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier. Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel / social kom...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer