Fortsätt till huvudinnehåll

Mobbning och krafttag


Krafttag är något som alla skolor skulle ha.... eller i alla fall ha en klar syn på hur man ska arbeta för att inte elever eller lärare med flera blir mobbade i skolan.... eller inte heller för den delen utanför skolan....

Likabehandlingsplanen och andra åtgärder är viktiga att se över inför skolstart för alla som arbetar där så man har med sig det färskt i minnet vid varje skolstart....
Att få gå på föreläsningar om ämnet vore något också något som alla skulle behöva.... detta för att kunna föra det vidare bland eleverna i skolan....

Mobbning är inget som bara försvinner av sig själv.... utan mobbning är något som man måste arbeta hela tiden med.... etik och moral.... rätt och fel... ja och nej... trakaserier...med mera.... allt måste tas upp till ytan och diskuteras och föras ett aktivt arbete med för att förinta det från våra skolor...

Ur SN idag......

Maja Grinberg, Julia Murphy-Berglund, Michaela Gunnarsson och Emmy Grinberg går på Fornbyskolan. De tycker att de har mer att säga till om jämfört med i höstas och att stämningen blivit bättre på skolgården.
Maja Grinberg, Julia Murphy-Berglund, Michaela Gunnarsson och Emmy Grinberg går på Fornbyskolan. De tycker att de har mer att säga till om jämfört med i höstas och att stämningen blivit bättre på skolgården.

Krafttag mot mobbning på Fornbyskolan

 
Skolstarten väntar runt hörnet. Fornbyskolan i Vagnhärad var en av de skolor som led av ett hårt klimat mellan eleverna. Under våren blev det ändring på det.
 

Relaterat

Fakta

Många känner oro inför skolstarten

7 till 8 procent av både pojkar och flickor är mobbade. Det motsvarar ungefär 50 000 elever eller 1650 skolklasser.
1,5 procent är mobbade under ett år eller ännu längre tid. Det motsvarar 13 000 elever eller 400 skolklasser.
En tredjedel av Sveriges skolungdomar känner oro inför den stundande skolstarten.
22 procent anser att deras skola inte gör tillräckligt för att stoppa mobbning.
Källa: Friends, Skolverket.
De senaste åren har varit turbulenta på Vagnhärads skolor. Hedebyskolan har bytt rektor flera gånger och Fornbyskolan stod utan rektor innan Marika Lindholm tillträdde i februari.
På Fornbyskolan ryms de yngre årskullarna, från förskoleklass upp till femman. När Lindholm började på skolan slogs hon av att tonen mellan barnen var rå. Det förekom mycket mobbning och det var bråk på rasterna. Den dåliga stämningen på skolgården följde med in i klassrummen och påverkade eleverna i skolarbetet.
För att få bukt med problemen minskades glappet mellan dem som sköter skolan och dem som går i den. Föräldraråden upplöstes tills vidare. I stället bjöds samtliga föräldrar in till stormöten, där de fick ventilera sina åsikter. En ny plan mot kränkningar och mobbning arbetades fram av barn, personal och föräldrar tillsammans.
Klassråden och elevrådet sattes i centrum. Eleverna uppmuntrades inte bara att komma med förslag, utan fick även gehör för sina åsikter.
Marika Lindholm inser att det säkerligen redan funkar så på många andra skolor. Men för Fornbyskolan är det nytt.
- Föräldrar och elever har kommit med jättemycket synpunkter. Mycket behövde ventileras och mycket har hänt. Man kan aldrig säga att allt är bra, för man blir aldrig färdig. Men det kan vara bättre eller sämre och här har det blivit bättre.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......