Fortsätt till huvudinnehåll

Cockpit



Igår såg jag filmen "COCKPIT" på Bio tillsammans med min man på Heron i Stockholm...

Filmen är en svensk film som handlar om en man som söker jobb som Pilot men som inte får jobbet för att han är man...

Filmen tar upp Familjerelationer.... vårdnadtstvister.... relationer... Homosexualitet... Heterosexualitet.... Bi-sexualitet.... funktionsnedsättning.... Bostadsbrist... ekonomi-problem..... acceptans.... trans-sexualitet... Kvotering i yrken... med mera med mera... 


Filmen ger skratt och den ger framför allt eftertänksamhet.... 

I filmens start får man möta en mamma och en pappa som har en son som är blid sedan födseln... familjen skiljer sig för att mannen i familjen alltså pappan blir utan jobb.... här ger filmen sitt avstamp.... 
mannen söker jobb och hittar inget... kvinnan tar deras son och flyttar snabbt ihop med en ny man och låter inte mannen träffa sin son då hon anser att han måste ha egen bostad och jobb för att få träffa sonen.... 
Mannen flyttar in hos sin syster.... Han söker jobb på olika bolag utan resultat som pilot... tillslut blir det så att han hittar men får det inte på grund av kvotering... man söker en kvinna för jobbet... men hjälp av sin syster så klär han sig i kvinnokläder och söker jobbet som en kvinna och får det... 
Han går till jobbet varje dag utklädd som kvinnan Maria och gör sitt jobb.... han lär känna sina kollegor... han förälskar sig i en kvinnlig kollega som är bisexuell.... han blir trakasserad av manliga kollegor i sin roll som kvinna... allt slutar med att allt uppdagas om att han är man efter en omfattande olycka i jobbet.... 

Man får se kampen för få ha sitt barn hos sig i en gemensam vårdand..... där familjesituation har förändrats.... relationer mellan vuxna syskon... som ger uttryck till att lyckas som syskon... hur svårt det kan vara att hitta bostad och där ekonomin har betydelse.... Tar upp olika sexualiteter och tar upp dem till ytan utan att göra en grej av det på ett mycket bra sätt... 
Kvoteringen som görs tar vidare upp att det ska handla om människan och inte om könet... något som jag är beredd på att så ska det vara... det är inte könet... färgen på vår hud... vårt namn som ska ha en betydelse för hur vi ska passa för jobbet... utan det sak vara kompetensen... 

Filmen ger verkligen eftertänksamhet och visar verkligen hur det kan se ut i detta avlånga land... och inte bara här i Sverige utan hur det kan se ut i hela världen på ett eller annat sätt... 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...
Skicka en kommentar
Läs mer

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer