Fortsätt till huvudinnehåll

Fredrik 19 år...

Idag är det min sons födelsedag..... Fredrik fyller nämligen 19 år idag...❤️❤️❤️

Tänk att det gått 19 år sedan denna lilla parvel kom till världen... Ja inte hade han bråttom heller.... Nej han ville vara kvar... Tre veckor över tiden gjorde han entré till denna värld.... Och inte ville han komma självmant inte... Med att jag blev igångsatt med dropp så till slut gjorde han sitt inträde... Men det var tumult.... Efter en mycket långdragen förlossning så kom han och han var ömsom vitaktig, grön/blå... Iväg for han med läkare och sin pappa... De gav honom syre och sög honom på slem och fostervatten... Där i rummet låg jag själv och undrade oroligt vad som hände.... Efter ett tag kom Fredriks pappa med honom och jag fick äntligen se på honom ordentligt.... 

Hans syskon såg fram mot att deras lillebror skulle komma och väntade otåligt varje dag.... Vi visste om att det var just en pojke vi väntade och det var många namn som vi prövade.... Men tillslut blev det Fredrik.... Linnea var väl lite besviken för hon tycket då att hon ville ha en Ronja, hon hade vid tidpunkten precis sett på filmen "Ronja Rövardotter". Men sedan förlikade sig hon med art Fredrik skulle heta Fredrik...

Denna lilla lilla kille har  nu verkligen blivit en ståtlig kille/man... 19 år idag... 
Wow vad tiden gått fort.... Hur gick det till... 
Idag går han sitt sista år på gymnasiet och till sommaren tar han studenten... Något som jag vet att han verkligen längtar efter.... 

Älskade son, min stora Fredrik.... Tänk 19 år.... 
Grattis grattis på din dag idag och jag hoppas att du får en toppen dag
Önskar jag kunde varit med dig och firat dig... Men jag får ta igen det då jag kommer hem.

ÄLSKAR DIG AV HELA MITT HJÄRTA ❤️❤️❤️


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......