Fortsätt till huvudinnehåll

Kambodja....

Idag Kambodja.... Klocka sex var det att kliva upp... Trött trött trött... Upp och hoppa...  Men det var bara att hiva sig i duschen... Iväg på moppen och till Poppis... På Poppis handlades det yoghurt, cola zero, nötter... Väntade en stund sittande i solen utanför Buffalo Bill. 
På bussen var det redan 6 andra och så chauffören... Var de andra kom från vet jag inte.... Det var ju inte så att vi pratade med varandra direkt... Men att de kom från något asiatiskt land kunde man se.
Jag fick min plats längst bak vilket jag inte klagade på... det innebar att jag fick hela långa baksätet för mig själv... Kunde ligga ner utan problem...
Skrev lite... Spelade spel... Jag  har ju fastnat i detta spelträsk av Candy crush... Är nu på bana 317...
Jag Passerade många pittoreska byar som jag hoppas på att kunna få titta på närmare.

( något senare in i resan)...
Det tog 2 timmar lite drygt att åka från Mae Phim... På plats tog det cirka 30 min... Stod på gränsen och väntade på att passen skulle skrivas...bland alla de andra som var där av samma ärende... 
Tiggare var där också vid gränsen och då var det barn...gav dem lite av det jag hade i löst... Gissa om de blev glada... Fattigt fattigt fattigt var det som gick att utläsa av hur det såg ut på många ställen i närheten av Kambodja.
De som jag delat taxin med visade sig komma från Vietnam... Ett gemensamt gäng på fem och så en kille från Laos. Super trevliga var de. På dit resan var det inget prat alls... Men hem var det munläder i minibussen.... Förstod inte något... Men de verkade ha trevligt i alla fall... Blev lite skolplanering för mig och nästa veckas arbete för eleverna som är kvar på skolan...

(något senare vid 11:15, ett stopp).... Jag fick sova en stund i bussen... Gött gött... Tror de andra gjorde det också... Vi stannade till vid ett mat ställe och fick matkuponger för att välja egen mat... Jag tog nudelsoppa med kyckling... Mega gott det är då.. Och så en dricka till... Pratade med Trixie i telefon medan jag åt... Hon hade tydligen smsat mig igår... Något jag inte fått... men men så kan det va....vi pratade en stund och det gjorde mig gott...
Medan jag åt öppnade himlen sig fullständigt.... och Hua vad det regnade... Dessutom så började det att åska....  Stoppet varade i dryga 30 min... Gött att få sträcka på benen lite och få göra nödvändiga behov.
Väl i rullning så var alla mätta och nöjda... Chauffören drog igång stereon... Thaimusik skrålade ur högtalarna... Ååååå vad jag gillar det.... Känns så otroligt underbart att vara i detta härliga land och med alla dessa härliga möten jag får.

Var åter i byn Mae Phim halv ett lite drygt.... Stopp vid Poppis för dricka och bara vara...
Sitter här och gör nu nada.... Kommer mig inte för att resa mig och åka hem...
Skrivit lite vykort till vänner där hemma.... Mer blir det att skriva....
Har en sådan sjuk hemlängtan men ändå inte..... Älskar landet älskar folket.... 
Saknar mina barn så mycket att det gör ont i själen.... Men om 8 veckor är jag hemma igen.... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......