Fortsätt till huvudinnehåll

Kambodja....

Idag Kambodja.... Klocka sex var det att kliva upp... Trött trött trött... Upp och hoppa...  Men det var bara att hiva sig i duschen... Iväg på moppen och till Poppis... På Poppis handlades det yoghurt, cola zero, nötter... Väntade en stund sittande i solen utanför Buffalo Bill. 
På bussen var det redan 6 andra och så chauffören... Var de andra kom från vet jag inte.... Det var ju inte så att vi pratade med varandra direkt... Men att de kom från något asiatiskt land kunde man se.
Jag fick min plats längst bak vilket jag inte klagade på... det innebar att jag fick hela långa baksätet för mig själv... Kunde ligga ner utan problem...
Skrev lite... Spelade spel... Jag  har ju fastnat i detta spelträsk av Candy crush... Är nu på bana 317...
Jag Passerade många pittoreska byar som jag hoppas på att kunna få titta på närmare.

( något senare in i resan)...
Det tog 2 timmar lite drygt att åka från Mae Phim... På plats tog det cirka 30 min... Stod på gränsen och väntade på att passen skulle skrivas...bland alla de andra som var där av samma ärende... 
Tiggare var där också vid gränsen och då var det barn...gav dem lite av det jag hade i löst... Gissa om de blev glada... Fattigt fattigt fattigt var det som gick att utläsa av hur det såg ut på många ställen i närheten av Kambodja.
De som jag delat taxin med visade sig komma från Vietnam... Ett gemensamt gäng på fem och så en kille från Laos. Super trevliga var de. På dit resan var det inget prat alls... Men hem var det munläder i minibussen.... Förstod inte något... Men de verkade ha trevligt i alla fall... Blev lite skolplanering för mig och nästa veckas arbete för eleverna som är kvar på skolan...

(något senare vid 11:15, ett stopp).... Jag fick sova en stund i bussen... Gött gött... Tror de andra gjorde det också... Vi stannade till vid ett mat ställe och fick matkuponger för att välja egen mat... Jag tog nudelsoppa med kyckling... Mega gott det är då.. Och så en dricka till... Pratade med Trixie i telefon medan jag åt... Hon hade tydligen smsat mig igår... Något jag inte fått... men men så kan det va....vi pratade en stund och det gjorde mig gott...
Medan jag åt öppnade himlen sig fullständigt.... och Hua vad det regnade... Dessutom så började det att åska....  Stoppet varade i dryga 30 min... Gött att få sträcka på benen lite och få göra nödvändiga behov.
Väl i rullning så var alla mätta och nöjda... Chauffören drog igång stereon... Thaimusik skrålade ur högtalarna... Ååååå vad jag gillar det.... Känns så otroligt underbart att vara i detta härliga land och med alla dessa härliga möten jag får.

Var åter i byn Mae Phim halv ett lite drygt.... Stopp vid Poppis för dricka och bara vara...
Sitter här och gör nu nada.... Kommer mig inte för att resa mig och åka hem...
Skrivit lite vykort till vänner där hemma.... Mer blir det att skriva....
Har en sådan sjuk hemlängtan men ändå inte..... Älskar landet älskar folket.... 
Saknar mina barn så mycket att det gör ont i själen.... Men om 8 veckor är jag hemma igen.... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

. . Bröllopsklockorna klämtar..... av  Gunn-Eva Myrheim  ( Anteckningar ) den 1 januari 2009 kl. 21:57 Offentlig Vänner Vänner utom bekanta Bara jag Anpassade Nära vänner Långis.... Visa alla listor... KAU Karlstad Uni. Området Björnlunda Campus Nyköping Dansutskolan Familj Karlstads universitet Gnesta kommun Vårdgymnasiet Björnlunda /Gnesta nära vänner Søskenbarn/Kusiner MYRHEIM Nbr/ o andra dansanter... Erica´s  kusiner Grundskolan Förskolan Vårdlinjen Barn och Ungdom Bekanta Tillbaka Igår hände ngt…..   Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj…   Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger……   ”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter st...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...