Hur väl förunnad jag är....

Känner mig lyckligt lottad i livet med mina underbara barn och bonusbarn.

Visst kan det vara tufft ibland att ha 6 barn hemma eller till och med ännu flera…. Men jag måste ändå säga att jag inte skulle vilja vara utan någon av dem…. Spontana, ärliga och varma i själ och hjärta, det är det jag tycker att de är.

Idag kom jag hem efter en toppen dag med barnen på jobbet…. och även om man har haft en dag som varit späckad med aktiviteter så stoppar det inte då man kommer hem…. Lillan kommer och hem och är livligt glad och vill pyssla…. visst vi skulle fixa maten…. men maten fick vänta…. fram med pyssel... inte kan man säga NEJ bara för att man är trött… satt och pysslade i timmar… o vilka fina saker det blev… kronor och kort och halsband. Och så har vi skrivit lite också… ja även om bokstäverna inte kommer på rätt plats så kan hon faktiskt skriva riktigt bra… Efter pysslet och mat i magen väntade lite bokläsa och mys innan huvudet skulle landa på kudden… Trött men glad liten donna som somnade för natten….

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....

Läs mer

Mitt namn...

Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Läs mer

Julavslutning...

Idag var det Julavslutning på min dotters skola... Barnen samlades på skolan för att sedan tåga tillsammans till kyrkan.... Vi föräldrar/vårdnadshavare var samlade i den bakre delen av kyrkan... avslutningen börjades med Stilla natt och föjdes vidare med att klasserna uppträdde med olika julspel och sånger.... Det var hur vackert som helst.... Prästen talade om julen och om varför vi firar jul utan att gå in i någon religös ton alls.... Tycker att det med att just gå till kyrkan på avslutningar är lite av en stämning som är från förr och som ska bevaras vare sig man är kristen eller inte...

Läs mer

....Pussel....

Leta i den här bloggen