Fortsätt till huvudinnehåll

Mötet


Vi är under samma tak, lärare och fritidspedagoger, assistenter med flera… fritidshemmen, förskoleklassen och grundskoleklassen vi är en del av samma arbetslag i skolan… vi delar samma läroplan och riktlinjer för verksamheten. Vårt mål är barnen… Alla barn är unika och föds med olika förutsättningar... Barnomsorg ska vara mer än bara en tillsyn…. Det ska finnas en verksamhet med ett syfte, en plan och framförallt en vilja… Barnen ska ha rätt till både pedagogisk utveckling och lek. Genom en trygg barnomsorg ges alla barn friheten att växa och växa i sitt lärande. Mötet mellan lärare och fritidspedagog har varit ett hett ämne på många skolor i vårt avlånga land….

2 a kap. 3 §skollagen
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

 
LPO94
Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskole-klass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande

I en artikel jag läste för ganska så länge sedan så stod det om att skolinspektionens granskning visar att fritidshemmen behöver ta sitt pedagogiska uppdrag på mycket större allvar, stödja barnen i vardagen och i den personliga utveckling och framförallt i deras lärande…

Lärare och fritidspedagoger har ofta olika syn på begreppet samarbete…. men vill vi komma vidare så måste vi börja att samarbeta mera. Vad gör eleverna i skolan som kan vidareutvecklas på fritids….en samplanering skulle kanske underlätta samarbetet för att kunna få mer insyn i varandras verksamheter.

Fakta/Fritidshemmen (2010) (http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/fritidshem/tiofragorsvar/tiofragorochsvara/varforfinnsdetfritidshem.5.2ac1d9f612b59a0254b80001455.html )
347 000 barn går på fritidshem i Sverige
80 procent av alla barn i åldern 6-9 år och 13 procent av alla barn mellan 10-12-åringarna är inskrivna på fritids
Andelen inskrivna ökar varje år
Verksamheten kostar omkring 11 miljarder kronor/år
Fritidshemmen ska tillämpa läroplanen Lpo94, samma som för grundskolan och förskoleklassen, så långt det är möjligt.

Jag utbildar mig till pedagog och det är mitt jobb att finnas där för våra unga. Jag vill jobba med barn och ungdomar. Jag vill utveckla mig i det pedagogiska, att lära ut och anpassa pedagogiken i mitt arbete i skolan. Skolan är föränderlig och får aldrig stagnera i sin utveckling.

 
Frågor som kan ställas.Vad tycker barnen om fritids egentligen?? Vad vill de ha det på fritids?? Vad vill de förändra??

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...