Fortsätt till huvudinnehåll

Mycket har hänt....

Rubriken säger mer än den kanske innehåller.... men visst har det hänt mycket.....
Mitt barn nr 3 har fyllt år och då har han fyllt 16 år och det var i måndags... dagen firade han med de närmaste i familjen.... alltså hemma i Björnlunda.  Han önskade sig lite av varje och jag tror att han blev mycket nöjd med sin dag och de presenter som han fick. Tänk 16 år.... 16 år och hela livet framför sig.... visst har liten blivit stor.... ibland måste man nypa sig själv i armen för att ens våga inse att barnen  har blivit så stora som de blivit.... jag kommer ihåg min egen 16 års dag som om det vore igår.... o visst var det så att man tyckte att man var stor och ibland var man nog ganska så liten oxå (berodde lite på vad det handlade om)..... min älskade lilla-stora son som blivit så stor.

Övrigt har jag jobbat i klass i två dagar som vikarierande lärare.... och gissa om det har varit kul.... känns att det är uppskattat att komma och få vara med eleverna i klassen.... eleverna har så mycket att ge och jag känner att jag skulle kunna vara där dag efter dag efter dag.... vi har haft tester, prat om geografi, svenska med läsförståelse med mera. och så har vi pratat om värdegrunden med en övning tillsamman om lika-olika.... o så har vi planera en föreställning som eleverna ska ha tillsammans och för varandra om en vecka drygt.... säger då det demokrati... blir så imponerad av hur kreativa de är... och vilka underbara dialoger och diskussioner vi haft dessa två dagar.

Saknar........ Min lilla Sessa är inte hemma på mer än en vecka och det kan kännas lite tungt.... hon är nämligen med sin pappa med flera utomlands för att fira hennes farmor... som fyller jämt denna dag som denna. Pratat med henne ett par gånger och jag känner då jag pratar med henne att hon har det toppen på sin resa och jag känner genom telefonen i hennes ord hur trygg hon är.... Hon är verkligen en lite individ med så oerhört stort hjärta och hon delar med sig till alla hon möter med sin glädje.... och man kan inte låta bli att älska henne.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

. . Bröllopsklockorna klämtar..... av  Gunn-Eva Myrheim  ( Anteckningar ) den 1 januari 2009 kl. 21:57 Offentlig Vänner Vänner utom bekanta Bara jag Anpassade Nära vänner Långis.... Visa alla listor... KAU Karlstad Uni. Området Björnlunda Campus Nyköping Dansutskolan Familj Karlstads universitet Gnesta kommun Vårdgymnasiet Björnlunda /Gnesta nära vänner Søskenbarn/Kusiner MYRHEIM Nbr/ o andra dansanter... Erica´s  kusiner Grundskolan Förskolan Vårdlinjen Barn och Ungdom Bekanta Tillbaka Igår hände ngt…..   Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj…   Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger……   ”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter st...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...