Fortsätt till huvudinnehåll

Pedagog

Pedagogik är läran om utbildning, framför allt av barn. Ibland avses strategier och tekniker för undervisning; den akademiska termen för detta är dock didaktik (www.wikipedia.org).

Jag är pedagog i min yrkesroll... men det jag undrar över är det som jag gör faller det ut rätt.... får eleverna/barnen med sig det som de ska.... räcker jag till.... Hur vet man det.... visst utvärderingar det har vi att tillgå....men de räcker inte alltid till.... tyvärr visar sig inte resultaten med detsamma.... resultaten kan vänta på sig i dagar... veckor... månader och till och med år.... för att veta om man är en bra pedagog är det bara vänta och se.... visst kollegor säger ju hur det ser ut och man delar med sig av sina erfarenheter och lyssnar till dem som kommer med sina erfarenheter för att hjälpa en på traven i sin egen roll som pedagog.... 
Idag utbildar jag mig på Karlstads universitet och går då min 5 termin av 7..... Just nu läser jag mycket specialpedagogik och det är mycket intressant och lärorikt.... får många tankar om hur man skulle kunna göra samtidigt med det som tycker mig redan kunna få mera kött på benen om.... visar sig att man inte alltid är kunnig i vissa saker.... man lär sig helatiden och det är hur kul som helst det med.... 

Nå åter till om jag är en bra pedagog eller inte.... idag på jobbet kom det en av eleverna/barnen som vi har och kramade om mig och sa: Du Eva det är sååååå kul att du är på "Klubben" för du är så snäll. 
Detta värmer om hjärtat och jag gick ut i solskenet och bara njöt av att få vara tillsammans med dessa barn som vi har på "Klubben".... något senare idag kom det ytterliggare en tjej som på samma vis uttryckte sin känsla om att det var såååååååååååå kul att jag var där. Att jag är uppskattad bland barnen råder ingen tvekan och det känns kul det. 
Vi hade ett möte tidigare innan jag kom in och började att jobba med barnen/eleverna idag... vi samtalade om gruppindelningar och vad vi har för styrkor var och en av oss.... mycket intressant att få höra och sedan skulle vi säga en positiv sak om var och en av oss som satt i rummet. Måste säga att jag har då underbara kollegor som verkligen har mycket styrkor som inte alltid kommer upp till  ytan. Men nu ska vi arbeta på att se glädjen och motivationen i det vi tog med oss från mötet. Ska bli spännande. 

Annars idag då..... 
Ute på skolgården tog jag och en kollega tag i Projektet som är ålagd "Klubben" med att MÅLA.... på skolan ska det målas på asfalten.... matematikprojekt... alltså ska det målas matematik-orm. matematik-rutor med mera.... jag och kollega tog med oss några barn och så ritade vi en JÄTTEORM på asfalten.... vi hade en och annan åskådare som tittade på vad vi gjorde. Dock blev vi inte klara idag... vi får fortsätta att måla en annan solig dag.... imorgon ges det ingen tid till det då vi ska ha Fritidshemmensdag på skolan med olika aktiviteter. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...