Fortsätt till huvudinnehåll

Vägskäl i livet...

Varje dag ställs vi inför olika val... val som att kliva upp ur sängen eller inte... vilka kläder man ska ha på sig eller inte... vara glad eller inte... och vissa gånger har man då direkt inte några val utan det är ett måste i sitt liv vare sig man vill eller inte...

Jag stod idag inför valet om jag skulle gå ut och vara social med vänner och bekanta... men valet hamnade på att vara hemma med familjen och var social med dem...
Lilla Sessan och stora sonen var hemma och vi har bara varit och gjort så lite som möjligt.... en mycket lugn söndag kan man säga.

Genom livet har det varit en hel del val av alla de slag och jag kan så här efteråt säga att alla val kanske inte har varit helt optimala eller genomtänkta...
Men det som alla valen har gett mig är att jag hamnat där jag är just nu....  och har blivit den jag är...
Jag har undrat många gånger om jag skulle ha gjort annorlunda i livet med andra belsut och val vart jag då hade varit och hur hade då mitt liv sett ut idag.... Något som är ganska så befängt egentligen.

Jag lever här och nu och det är nu som jag har möjlighetet att kunna påverka mitt liv och jag kan besluta mig för det jag för stunden tycker är viktigt och jag kan planera för det som jag vill ska komma....
Låter lite djupt och lite flummigt...

Mina val för framtiden ligger i om jag ska flytta eller inte... ska jag bo här i denna stad som jag gör just nu eller ska jag ta mina saker och dra vidare... Jag vet att jag vill... samtidigt så påverkar det ganska många omkring mig om jag gör det... och vill jag att det ska påverka andra och vidare hur påverkar det andra....
Jag har mina barn som håller mig kvar här och mitt barnbarn,,, mer än så är det inte... visst har jag mina vänner... men de vet jag att jag har med mig ändå var jag än är... man kan ses ofta och tiden kan gå länge mellan möten men man vet ända att man har sina vänner var man än befinner sig....
Men på något vis är det annorlunda med familjen... dem vill man ha nära sig.

Vad framtiden nu än har att erbjuda mig så vet jag att jag kommer att göra ett bra beslut i slutändan och jag kommer att ha det stödet kring mig som jag önskar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

. . Bröllopsklockorna klämtar..... av  Gunn-Eva Myrheim  ( Anteckningar ) den 1 januari 2009 kl. 21:57 Offentlig Vänner Vänner utom bekanta Bara jag Anpassade Nära vänner Långis.... Visa alla listor... KAU Karlstad Uni. Området Björnlunda Campus Nyköping Dansutskolan Familj Karlstads universitet Gnesta kommun Vårdgymnasiet Björnlunda /Gnesta nära vänner Søskenbarn/Kusiner MYRHEIM Nbr/ o andra dansanter... Erica´s  kusiner Grundskolan Förskolan Vårdlinjen Barn och Ungdom Bekanta Tillbaka Igår hände ngt…..   Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj…   Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger……   ”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter st...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...