Fortsätt till huvudinnehåll

Sårad.....

Att såra någon djupt, så djupt att personen varken vill se dig… eller höra talas om dig… eller till och med prata med dig… då gör man nog rätt i att inte ta kontakt med den personen.

Känner man sig sårad av ngn så vill man inte ha kontakt med den personen som har sårat en så illa. Dock kan det bli jobbigt om man måste trotts allt träffa personen ifråga i alla fall…. så som på jobbet… i familjen/släkten… eller på annat sätt… Man vill bara vifta bort den personen som sårat än så djup…. Det som är svårt ät att leva med smärtan av att vara sårad…. Visst kan det bli bättre men det kan ta sin lilla tid att komma över händelsen för vad som försakade att man blivit sårad.

Många gånger kan ord och händelser skada mer än vad man tror.... 
Att ge chansen till att förlåta vill man inte… man undviker kontakt av alla de slag…
Det är absolut inte kul att vara den som sårar, det är absolut bestörtande att vara den som blev sårad….

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Pedagoger som lär av och med varandra

Lyssna på varandra och se.... på arbetsplatsen arbetar vi i arbetslag och i nätverk.... vi har möjligheter till dialoger med varandra och med andra som hela tiden ger oss möjlighet för nytänkande och för insyn i nya möjligheter . Samarbete med varandra skapar broar som ger tillfällen till kunskap för pedagoger och för elever... Lärarrummet... Planeringstiden... studiedagar.... alla ger dem möjligheter för att lära av varandra och för att kunna utvecklas som pedagog.... Nätverksarbete blir mötesplatser där pedagoger bildar en lärande grupp som söker kunskap och delar med sig av sin kunskap.... utveckling  och samverkan är  orden för processen.... Frågor att ställa..... Hur lyfter vi fram olikheten som en tillgång i gruppen? Hur ger vi barnen möjlighet att vara delaktiga kring val av innehåll i sin egen vardag? Hur och när ger vi barnen möjlighet att reflektera tillsammans? Hur synliggör vi barnens förmågor? Hur ger vi barnen möjlighet att använd...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....
Skicka en kommentar
Läs mer