Fortsätt till huvudinnehåll

Våga ta steget....


Att våga gå de stegen man tänkt... visst är det inte alltid lätt... men det funkar.... 

Jag längtar till den dagen då jag själv känner att livet åter är värt att leva.


www.kramamig.nu
I alla relationer är kommunikationen A och O. Kan ni inte prata med varandra, finns inte den tilliten för att kunna vårda relationen. Våga prata med varandra och ju djupare relationen är, desto mer viktigt är det att du vågar öppna dig inför den du vill vill ha en relation till.

Vill du ha en relation med någon som bygger på kärlek och samhörighet, krävs det en förståelse och respekt för varandra och att ni kan och vill visa känslor till varandra och våga prata om dessa. Ni behöver förstå varandras likheter och olikheter och förstå att ni behöver lika mycket egentid som “samtid”.

Du ska bara säga “jag älskar dig” när du menar det och till någon som betyder mycket för dig, oavsett om det är till en vän eller till din partner. Att säga det när du inte menar det eller sporadiskt tiill vem som helst medför helt enkelt att de magiska orden försvinner, både för dig som avsändare och till den som är mottagare – vårda dina ord väl, så kommer du se att det är någonting som betyder någonting i praktiken.

Kan en vänskapsrelation övergå till en kärleksrelation och kan en kärleksrelation övergå till en vänskapsrelation? Vissa säger att det går, eftersom vänskap ligger till grund för båda relationerna – om det går för dig och din älskade partner är det bara ni som kan avgöra. Att skiljas som vänner borde vara målet för er, oavsett om ni väljer att ha kontakt efter att ni avslutat en kärleksrelation eller inte.

Visa vad du vill med din kärlek! Om du känner att du har mer känslor för din vän, visa detta. Känner du att det inte går att “bara vara vän” när du egentligen känner kärlek, är det inte mer än rätt att du vågar visa detta – för annars finns risken att du inte vågar gå vidare för att finna kärlek, om du väljer att vara kvar i vänskapsrelationen.

Kärleken sprids mellan individ och individ! Vågar du visa kärlek och känslor till andra människor, vågar de visa detta tillbaks till dig och till andra individer.

Känns det som att ni stampar i er relation och inte vet hur ni ska gå vidare i en positiv anda? Att bara vara kvar i en kärleksrelation “bara för att” gynnar ingen, varken för dig, din partner, eventuella barn eller för någon annan. Våga prata med varandra för att se vad som krävs för att ni ska uppleva kärleken igen, börja dejta varandra igen, få tips på weekend för er resa tillsammans någonstans, få hjälp att förstå varandra igen. Finn er egen kärleksstig för att se om ni kan finna tillbaks till varandra igen eller om ni ska gå vidare utan varandra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...