Fortsätt till huvudinnehåll

Skvaller....

Det finns mycket att skvallra om mig.... 
Ja eller gör det verkligen det.... Skulle vilja vara den där flugan myggan som kunde höra vad som sades då man i mänsklig form inte var där... 
Jag vet... Mitt liv är i en förändring.... Det rör på sig hela tiden... Knappt så jag hinner med själv kan man säga.... 
Andra tycks veta mer om mig än vad jag själv vet... Och har vidare också en hel del tyckande också i vad det nu kan befatta.... Märkligt kan tyckas....
Är det avundsjuka det handlar om... Osäkerhet av att jag inte har delgivit allt som sker.... 
Det är endast få som verkligen vet i min närhet,... Är det kanske därför det ska pratas och skvallras om mig... Detta visar bara mig vilka som är vilka...och vem som är vem...
En del har hört av sig sedan jag kom hem första veckan i juni.... 
Andra har det INTE... Dessa "inten"... Vad beror det på... Jag har ring och skickat sms... Men men... Skvallras det görs det... Hm...
Med detta har jag lärt mig mycket som även format mig i mina tankebanor...på gott eller ont är väl det som få visa sig...

Men jag upplever mig klart mycket starkare idag... Jag står på mina båda ben...valkar inte... Jag har ett fokus och en inre och yttre plan för framtiden... En framtid som jag kan se ljust på...

Jag kommer att ställa hårda krav på framtiden... Så var aktsam... Inget hot utan fakta!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A
Skicka en kommentar
Läs mer

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela
Skicka en kommentar
Läs mer