Fortsätt till huvudinnehåll

Min mage....


2004 sjuk.... 2005 sjuk.... 2006 operation.... 2007 operation.... 
2007 operation igen... 

Tarmblödningar... diareer... Massor med olika mediciner av alla de slag och även kortison och cellgifter.... dropp av alla de slag.... inläggningar fram och tillbaka.... dagar...veckor.... proppar i lungorna... och sprutor för det.... blodförgiftning.... tarmvred i 7 omgångar.... AKUTEN, Vidarkliniken, Nyköpingssjukhus, Mälarsjukhuset i Eskilstuna.... in och ut på operation.... 


Var Stomiopererad i 1 ½ år..... Påse på magen..... 

JAG HATAR SJUKAN (visst är den bra men jag är nog mest skrajsen för allt som det kan föra med sig)

Jag har inte en magen som fungerar som alla andra.... 

Jag har inge tjocktarm....
Jag har ingen ändtarm.... 
Jag saknar en bit av min tunntarm.....

Allt detta på grund av att jag haft Ulcerös Colit.....

Jag har bara min tunntarm kvar som är om opererad och jag har då en Bäckenreservoar.....

Vad är då en BÄCKENRESERVOAR för något???

Bäckenreservoar är en operationsmetod som innebär att man tar bort tjocktarmen och ändtarmen och istället skapar en behållare av tunntarm som läggs i lilla bäckenet - en bäckenreservoar. Reservoaren ansluts till ändtarmsöppningen. Därmed leds avföringen ut den vanliga vägen.

Nu har jag fått problem med magen.... och jag vet inte vad jag ska göra eller vad som kommer att ske.....
Det jag vet är att jag måste på nya undersökningar.... hm.... 
Livrädd för nya behandlingar.... Rädd för alla nålar och kanyler.... Rädd för att få svar som jag inte vill ha.... 
RÄDD RÄDD RÄDD.....

Vill vara frisk och må bra....

Hur mår jag nu.... hm...
Håglös.... skallebank... magont och magbubbel.... LÖS och vattnig avföring som inte är som den brukar.... Blödningar igen.... yrslig... blir andfådd för nada... svår att sova på nätterna.... 

I morgon sjukan igen då jag inte mår som jag ska..... 
RÄDD.... Ja absolut.... 

Kommentarer

  1. Annagreta12 mars 2012 kl. 18:40

    Stackare, låter inte alls roligt och har du inte haft nog med problem med din stackars mage. Tycker verkligen synd om dig och förstår din oro och rädsla.
    Massor med styrkekramar

    SvaraRadera
  2. Anonym12 mars 2012 kl. 19:01

    Låter Inge vidare. Hoppas de löser sig...kram anni

    SvaraRadera
  3. Anonym12 mars 2012 kl. 19:52

    Det här hade jag absolut ingen som helst aning om. Jag försöker förstå att dina dagar inte är som andras, men det känns så overkligt på något sätt. Jag beklagar verkligen din situation.

    //Balou

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 
Skicka en kommentar
Läs mer

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.
Skicka en kommentar
Läs mer