Fortsätt till huvudinnehåll

Anställning eller inte....

Snart är skolan slut (Karlstad Universitet).... inte många veckor kvar tills jag har studerat klart (3½år)... och gissa om det känns toppen....
Jag jobbar fram tills i sommar (vikariat) på en skola i Sörmländskasmåbygden och den tjänsten är bara fram till mitten av Juni.... vad ska jag göra sedan kan man fråga sig....

Jag har sökt jobb och jag hoppas på att jag kommer att få det... men det kan bara framtiden visa... det som är lite kusligt är just att någon annan har makten att säga om jag är duglig eller inte för det jobb som jag sökt....
Mina tankar far kring om jag är duglig eller inte... kan det komma ngn som är bättre än mig och som har mera erfarenhet för jobbet.... Jag hoppas ju att mitt CV och min ansökan kommer att väcka intresse... men man vet ju inte förrän det är klart....

Kusligt att någon annan har makten i sina händer om hur min framtid ska se ut och kommer att bli.....


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...