Fortsätt till huvudinnehåll

Resan...

Snart är denna resa satt till sitt slut för denna gång.... Jag kom hit till Thailand för snart nio månader sedan... En resa som gett mig såååååå mycket.... Mentalt, känslomässigt... Det har varit nedgångar och motgångar.... Många möten... 
Möten i en kultur som inte alla gånger är helt enkel.... 

Klimatet har varit skiftande... Regnperiod då vi kom hit jag och min son Alexander..... efter regnperioden hade vi några sköna veckor som gav sol värme och klar himmel med värme som var behaglig.... KALLA perioden gjorde sin entré i december....temperatur ned till 14-15 grader om natten och en dags temp på omkring 23-25 grader.... Hur konstigt det än låter så var det otroligt smärtsamt med kylan... Denna period sträckte sig in i slutet av januari... Februari kom och med den kom också värmen.... Varmare och varmare har det blivit för var dag... De senaste veckorna har tempen legat lång över 35 grader... Dock har vi även börjat komma in i regnperioden igen, men det är något som inte har visat sig så tydligt än.... Luftfuktigheten är hög och tillsammans med värmen så blir det enormt.... Ingen går igenom det helt oberörd.... Den inhemska befolkningen klagar högljud själva och tycker att det är "laawn maak maak"(mycket mycket varm).... 
Flyttade in i ett bedårande hus.... Stort, tre sovrum med varsitt badrum till, vardagsrum, kök...egen pool... Alex tog ett rum och jag tog stora masterrummet.... Himmelsäng och hööööögt i tak.... Till området fanns en gemensam pool och ett gym. 

Besök till huset kom och åkte.... Tre av fyra av mina barn vistades hos mig.... Dock reste Alex åter tillbaka till Sverige i slutet av november. Det blev inte som han tänkt sig... Men han stannade dock i tre månader. Totalt hade jag 22 besökare i huset under alla månaderna.
Många upplevelser har det blivit och många äventyr tillsammans med dem. Koh Samet, akvarium, shoppingcentrum, marknader, apor, tempel, båtturer, snorkling, insjöar, djurparker, museum, konserter, eldshower, karaoke, med mera med mera.... 

Lärt känna dem bor här också....
Vilket härligt gäng.... Svenskar, Fillipiner, amerikanare, Engelsmänn, thailändare med flera andra nationaliteter.... Vilken otrolig blandning....wow.... Unga, gamla, män och kvinnor.... 

Jag är sååååååå otroligt tacksam för denna resa.... En resa för livet....
Mitt liv.... Min resa.... 

Fortsättning följer........ 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete

39 år och 2 månader och 5 dagar.....

För att förstå hur det känns för mig i saknaden måste man nog själv ha upplevt något liknade.... Tror ibland att det ska bli bättre... men det blir ju inte det.... Det går inte en dag utan att jag tänker på Charlotte.... min lilla syster som jag saknar så enormt mycket. Charlotte vem var hon..... Hon var den busiga jäntan som hittade på rakartyg och bus då vi var små... det var med henne jag brottades och berättade hemligheter... det var hon och jag som kom till Sverige tillsammans med mamma.... Min lillasyster var den som alltid tänkte på alla andra i första hand än på sig själv.... kärleksfull och givmild... Saknaden av henne är enorm... var till kyrkogården o satte blommor för någon dag sedan och det gör mig så ont att veta att hon finns där och inte i själva livet.... då det gäller livet så var just hon en symbol för livet med sin glädje och vilja och lust som hon omgavs av.... livet var inte alla gånger lätt men hon hade ändå målet och hoppet om att det kunde bli bättre och hon

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensam och bor i sin lägenhet