Fortsätt till huvudinnehåll

Reportage... SN

Texten i SN idag 

Hon startade en skola i Thailand
En livskris fick henne att stanna upp och tänka om. Då visste hon inte hur nära vägen till Thailand var, och att den skulle leda till en egen skola på Thailands östkust. Möt Eva Myrheim, som SN når på en svajig videolänk i Laem Mae Phim.

Livet flög på i full takt för Eva Myrheim, 45. I huset utanför Björnlunda fanns mannen, barnen och fosterbarn och jobbet varvades med en aktiv fritid, tills hon en dag gick in i väggen. Utbrändheten följdes av en skilsmässa och Eva letade efter en förändring.
-I det läget orkade inte min kropp längre.
I en jobbannons såg hon att en svensk skola i Thailand sökte folk. Hon sökte jobbet och fick napp. Våren 2013 satte hon sig på planet och en ny resa i livet tog sin början.
Svenskskolan och utlandslivet visade sig vara precis det hon letat efter och efter en snabb hemresa för att packa ihop sitt sörmländska liv åkte hon tillbaka. Efter två år på skolan dök en ny chans upp och Eva startade sin egen skola, Alfa Education, där hon nu är delägare och rektor.
Skolan är inrymd på ett hotellområde med pool på taket, en ekologisk trädgård med frigående djur och femtio meter till stranden.
-Vi lever verkligen mitt i naturen. Barnen får uppleva en idyll som är helt otrolig.
Den lilla skolan kan ta emot elever från förskolan och upp till nian. Några barn har bott i Thailand i hela sitt liv, andra är där bara under några veckor, när familjen semestrar i landet. Undervisningen följer den svenska läroplanen och eleverna kollar på Lilla aktuellt och läser Lasse-Maja, för att följa med i vad som händer borta i Norden. Men det är inte alltid bara att sätta på datorn hur som helst när elektricitet och uppkoppling krånglar.
-Man kan säga att allt inte alltid är lika enkelt som det är i Sverige. Många saker tar vi för givet och kommer man till ett land som detta så sätts man på prov för att lösa uppgiften på bästa sätt, säger Eva. 
Hon hade rest runt till typiska semesterorter som Phuket, Phi phi, Koh Lanta och Krabi redan innan flytten, så hon visste att hon trivdes i landet. Men i Laem Mae Phim där hon nu bor är det mindre turism och fler barnfamiljer. Det finns flera svenskområden i byn som leder till kulturella möten.
-Det finns många thailändska barn i området att leka och spela fotboll med. De är väldigt hjärtliga, välkomnande och hjälpsamma här.
Under lediga stunder tillbringar hon gärna tiden på stranden eller på ett kafé. Och det blir många videosamtal till yngsta dottern som varvar sin tid med klasskompisarna i Nyköping med spännande vistelser på mammas skola i Thailand.
-Pussel är lite av vad det just är med att bo och leva i Thailand och att ha sin familj kvar i Sverige. Livet är ett evigt pussel, vissa bitar passar och andra inte och vissa bitar passar bättre längre fram i sitt pusslande.

FAKTA
Ålder: 45 år
Familj: Fyra barn, 10, 20, 24 och 25 år. Ett barnbarn.
Yrke: Rektor och förskolechef
Uppväxt: I Nordnorge, men kom till Sverige som femåring och har bott i och omkring Nyköping hela uppväxten.
Bor: I Thailand.
Intressen: Familjen, att dansa, läsa böcker och bara vara


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela