Fortsätt till huvudinnehåll

Valet att tolka det man vill.... värd att må bra!

Visst är det så att vi alla kommer med olika ryggsäckar med olika innehåll... o det som finns i den ryggsäcken är det som har präglat oss för den vi är.....vissa innehåll i ryggorna kan var mer eller mindre trevliga att se ner i....  det kan handla om allt från mobbing, olyckor och misshandel till blickar, upprepad ignorering, kärlekslösa föräldrar med mera..…

För att orka var del i det liv som vi lever måste vi få stöd och uppmuntran från vår omgivning.... den första som vi får uppmuntran och kärleken ifrån är från våra nära, alltså familjen.... saknas familjen måste man söka sig andra vägar.... förhoppningsvis finns det då goda vänner som kan ge en stöd.... finns inte det kan det kanske gå tokigt för en som människa om man inte är stark nog att kanske motstå olika frestelser som kan komma i ens väg....  Jag är glad att jag finns där för min familj och att jag ger dem kärlek och jag känner att jag får kärlek åter av dem.

Jag arbetar i skolan och jag ser ibland barn, ungdomar och vuxna som inte alls mår bra pågrund av olika anledningar.... Mitt val är att ge stöd och att finnas där för att lyssna och vara en axel att stötta sig mot... visst kan det bli tungt många gånger.... men jag har underbara kollegor som ger mig styrkan i mitt arbete för framtiden...

Känns som jag svamlar om lite av varje nu men jag har så mycket inom mig som jag vill dela med mig....
Jag har fått så mycket godhet av min familj (mina barn och bonusbarn, min underbara man, mina vänner och övrig släkt som jag omger mig av) som ger så mycket värme och kärlek.

Att tolka det som andra gör eller skriver om i att tro att det är "ditt eller datt" som personen skriver om är ett val som man gör själv..... jag kan  inte förändra ett "tolkande" hos denne.... anledningen är vad som denne har med sig i sin ryggsäck, och tron på att tro på det som tolkas utefter sina erfarenheter man fått genom livet.... bara för att man uppnått en viss ålder har inget med saken att göra.... man kan var mycket ung och ha en klar syn på saker och ting.... och man kan vara i en hög ålder och vara trångsynt för att ryggsäcken tynger oss av erfarenheter som präglat oss till den vi är och gör att vi tolkar saker som blir sagda, skrivna eller sedda utefter de erfarenheter som vi bär med oss och det som vi har med oss i våra ryggsäckar....

Jag vet att jag tolkar, "det skrivna", "det sagda", "det som jag sett" utefter mina erfarenheter.... utefter det som jag har med mig i min ryggsäck.... men jag är välmedveten om att det är mina tolkningar och jag kan bara ändra mina tolkningar genom en dialog och en klar föståelse till mina tolkningar och jag medveten om att mina tolkningar kan förändras till det positiva.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...