Fortsätt till huvudinnehåll

Annagården---Vittraskolan

Idag gjorde min lilla Sessa sin sista dag i på förskolan Annagården.... en förskola som vi älskat totalt.... vi har många roliga och lärorika minnen från den tiden som Sessan har fått vara där på jag och hennes pappa och bonuspappa har arbetat och studerat...



Välkommen till Solstrålen, här finns 15 barn 1 - 5 år. Avdelningen Solstrålen är en resursavdelning där 1/3 av gruppen består av barn i behov av särskilt stöd. Dessa barn har gemensamt att de behöver stöd för sin kommunikation och sitt samspel. Avdelningen använder sig av tecken till tal till alla barn.
Återkommande aktiviteter på Solstrålen är gymnastik, skogsutflykter, promenader i närmiljön, sångsamlingar och våra återkommande traditioner. Vi arbetar mycket för att få en lugn miljö där samspel och kommunikation är i fokus. Vi arbetar för att ge barnen insikt i att vi alla är olika, fast har lika värde.




Nu har Sessan uppehåll på verksamheten fram till och med vecka 32.... då ska hon skolan in på Vittraskolan.....
_________________________________________________________________

Vittraskolan ger varje individ möjligheter…

att komma till sin rätt
Barnet/eleven arbetar utifrån behov, nyfikenhet och lust under bästa tänkbara former.
till ett erfarenhetsbaserat lärande
Barnet/eleven utgår i sitt lärande från egna erfarenheter, vilket ökar motivationen och inspirerar till kreativitet.
att förstå sitt eget lärande
Barnet/eleven har verktyg för att förvärva nya kunskaper och öka förståelsen för ”hur lär jag mig?” - för att lättare och mer effektivt lära sig i framtiden.
att känna tillit till sig själv och sin egen förmåga
Barnet/eleven är medveten om sig själv, sina styrkor och utvecklingsmöjligheter och vågar och vill utmanas.
att utveckla sin förmåga till kommunikation och respektfullt samspel med andra
Barnet/eleven förstår och tar hänsyn till andras behov och intressen, kan uttrycka och stå för sina åsikter samt ta ansvar för sina handlingar.
att vara rustad för ett liv i internationell miljö (avser Vittra International-skolor)
Barnet/eleven utvecklar en funktionell tvåspråkighet i engelska och svenska samt upplever och skapar internationella kontakter genom nätverk och utbyte utomlands.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...