Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela
Nya inlägg

Vad hände med våren?

Våren bankade på dörren efter en lång vinter... snödroppar, tulpaner med mera hade börjat göra sig synliga... Vintern som varit har varit kall och med mycket snö. Tror att denna vintern verkligen gett unga som gamla möjligheten för att åka skidor på nedför och på längden, åkt skridskor med mera av olika vinter aktiviteter. Neeeee nu får det vara slut med detta med snö och kyla.... igår kom det tyvärr åter igen... stormliknade byar med snö och kyla drog över byn..... Så ofantligt trött på vintern nu. Vill ha vår och sommar... och gärna läääänge också.  Vad har man hittat på idag då.... Vaknade upp tidigt med tanken att ställa mig i duschen men så blev det inte då min yngsta kom och ville ha en speciell yoghurt till frukost. Så det blev att kasta på sig kläderna och dra iväg tillsammans för att åka och handla lite frukost. Väl gjort blev det gofrukost hemma i soffan.  Har suttit och fixat lite pappersarbeten på förmiddagen också och jag känner mig nöjd med att fått det gjort. Ska väl hin

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensam och bor i sin lägenhet

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat

Snart börjar skolan igen...

svenskskolaithailand Snart börjar skolan igenefter ett långt sommarlov Äntligen drar vi igång den28 Augusti  Svensk skola i Mae Phim i Thailand  Vårt tredje läsår  Nya och gamla elever och nya och galna lärare  Mycket nytt att se fram mot.  🌸🙏🏼🌸

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Barnbarn

Finaste lilla tös på dryga tre år, och jag har den äran att få vara hennes mormor.  Trygg charmig och såååå intelligent liten tjej. 

Leva livet....

Varför nöjer vi oss med att leva ett liv som inte tillfredsställande och vad är det som gör att vi tappar glöden....  Vinner gör den som slutar att kriga ett liv är inte att vinna ett krig.... Jag har länge tvivla på mig själv... Jag har krigat mot mig själv och mina känslor.... Jag krigat mot min omgivning... Har det varit värt det.... Jag har insett att jag måste gå vidare i livet för att kunna utvecklas... Jag förstått att vi alla gör misstag för att kunna växa. För det är genom våra misstag som man växer... Man ramlar och man reser sig och man ramlar igen om man reser sig och därav lär man sig att kunna lyckas Nu har jag kommit så långt att jag måste sätta punkt för det som har varit för att kunna gå vidare.... med hela mitt hjärta och acceptera det som skett och har skett... Att lära sig acceptera saker som skett eller sker är inte alltid lätt, oavsett vad jag har gjort i det förflutna handlar det om att acceptera det som var då och att det är över och färdigt... Vi Kan ändå inte