Fortsätt till huvudinnehåll

Föräldraskap.... för barnsrätt

Haft många funderingar kring föräldraskap.....
Barn föds och de lever oftast tillsammans med sin mamma och pappa.... sedan händer det att mamma och pappa inte kan bo ihop längre och flyttar isär.... detta skapar då ett problem för barnet/barnen.... var ska de bo med mera.... var ska jag ha mina saker och kommer jag få träffa mamma/.... kommer jag få träffa pappa... kommer jag att läääängta ihjäl mig efter dem.....
Vi vuxna kan då bara vara med och stötta i ett gemensamt mål till att barnen ska må bra i detta och inte ta ifrån dem sin mamma eller pappa...... som förälder måste man hålla ihop för barnens skull.... det jag menar är att kunna samarbeta för barnens framtid.... visa att man bryr sig och se till att barnen har lika stor kontakt med sin mamma som med sin pappa.... barn har nämligen rätt till sina båda föräldrar.
Man ska inte låta sina barn välja bort den ena föräldern.... " jag vill inte åka till mamma/pappa idag/i helgen för jag vill hellre vara här med dig" är inte okej att hålla med om.... utan stötta då sina barn med att "men tänk vad kul du kommer att få hos mamma/pappa när du är där och sedan ses vi igen då du kommer tillbaka till mig". Detta sätt gör att man tar bort skulden som många barn har inom sig med att svika den ena föräldern med att åka till den andra.... hjälp barnen att hitta rätt och stötta dem i stället för att stjälp dem....

En del föräldrar säger "jag kommer inte tvinga mina barn till att åka till dig" eller " jag kan inte tvinga dem att sova hos sin mamma/pappa" eller "jag tänker inte tvinga barnen till ngt dem inte vill göra"...... men i nästa stund kan man säga saker som att du ska sova hon mormor/farmor då jag är borta.... eller du ska gå i skolan.... eller du får inte sova hos din kompis..... här tvingar man sina barn till olika saker som barnet säger emot i ovilja att kanske göra.... ngt som man i tidigare sagt att man inte tänker göra mot sina barn osv..... man säger emot sig själv....
Det jag vill säga är att det är vi som är vuxna och som ska vägleda våra barn till det som är tryggt och rätt.... barn ska gå i skolan... barn ska ha rätten till sina båda föräldrar och föräldrarna har rätten till sina barn..... föräldrar måste få det att fungera kring barnen även om de tillsammans som vuxna inte fungerar ihop.

Våga vara förälder till barnen och kämpa för att vara det stöd som barnen behöver i rätten till sina båda föräldrar.

Kommentarer

  1. Tyvärr så det så att man i dagens samhälle skaffar barn och sen tröttnar man på sin partner eller är för lat för att kämpa det svåra som ett förhållande faktiskt kan vara. Barnen har inte bett om att födas och folk borde inte ta så lätt på att skaffa barn..Ett barn tar förmodligen illa vid sig på ett eller annat sätt när ens föräldrar delar på sig och barnen visar inte alltid att dessa mår dåligt..Det kan ju visas på andra sätt också t ex. hur ett barn beter sig mot andra barn osv..

    SvaraRadera
  2. så sant så.... och då är det viktigt att vi vuxna stöttar det lilla barnet med att visa att man finns där och bryr sig.
    Föräldrar måste samarbeta och inte motarbeta varandra i föräldraskapet. Barnen har rätt till sina båda föräldrar och ska inte behöva tvingas välja.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela