Fortsätt till huvudinnehåll

Livet är orättvist...

Visst kan inte allt vara lika för alla.... det vet jag sedan läääänge... men ändå.... livet är ändå orättvist.... det jag tänker på är min lilla syster som inte fick den tiden på jorden som hon så gärna ville ha... hon hade många tankar om livet och vad hon ville göra.... DRÖMMARNA var många...
Hon ville resa mer än det hon gjorde... hon ville bygga sitt hus och hon ville utbilda sig mera.... men allt detta togs ifrån henne sommaren 2010....

Sommaren 2010 hade knappt börjat och sedan gick det inte som planerat... den 4 Juli var den sista dagen som hon tog sitt andetag..... Hon blev bara 39 år 2 månader och 5 dagar....


Processen om rättvisa har bara börjat... visst vi har kommit en bit på väg... men vägen är fortfarande lång att gå.... Charlotte (Trine) ska få rättvisa för det som gjordes mot henne... ingen ska behöva få utstå det som hon fick göra....

Idag har det gått 1 år 3 månader och 15 dagar sedan hon lämnade oss... och det är 1 år och 3 månader och 15 dagar för läääänge....

Aftonbladet har skrivit under tid nu om hur psykvården i Sverige fungerar... tycker att alla skulle gå in o läsa om det....
Du som jobbar inom vården... ta dig en funderare på hur det skulle vara om det vore du som var patient.... till dig som kommer som anhörig och ser psykvården utifrån tycker jag ska ställa frågan om är detta rätt det som sker och vad mer kan göras för att patienten ska må bra... är mediciner alltid den rätta vägen.... för vem vet vad det kan ställa till med.... Min syster kostade det livet för....

..... JAG SAKNAR MIN SYSTER .....


http://pillerpengarpsykvard.aftonbladet.se/?filer=charlotte-trine

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Skriver o skriver.... Rapporten ska vara inne senast idag....

Det som jag skriver om är dyslexi, läs- och skrivsvårigheter.... en funktionsnedsättning. Oförklarliga svårigheter med skriftspråket, som en koppling mellan det talade språket och de skrivna symbolerna, bokstäverna och orden.  Att kunna läsa och skriva är för de flesta  en självklar förmåga, som man inte reflekterar så ofta över... många gånger bemöts många med dyslexi som obegåvade och vad som är värre är att de ofta inte erbjuds någon bra hjälp.... Intelligensnivån har inget med dyslexin att göra och alla samhällsklasser och kulturer, dock visar det sig mest bland hos högt begåvade personer.... Dyslexin kan vara i olika grader, från lätta former av bokstavsväxling till nästan oöverkomliga svårigheter att läsa och skriva. Men alla som har svårt med att läsa och skriva har inte dyslexi.... dessa svårigheter kan har en annan förklaring, så som att inte fått en tillfredsställande utbildning...  Detta är något av det som jag skriver om i min rapport som måste bli ...

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensa...