Fortsätt till huvudinnehåll

X....

Jag har varit gift tidigare i mitt liv.... Ett äktenskap/förhållande som varade i 13 år.... Vi fick tre barn ihop... Helt underbara barn.
Efter skilsmässan träffade jag en ny man... Vi fick ett barn... En toppen härlig prinsessa... Förhållandet varade i 4 och 1/2 år....
Förhållandet till mina barns pappor har delvis gått upp och ner.... Men mestadels upp...
Har en bra relation till dem båda och tycker att samarbetet då det gäller barnen fungera superb...

Tänk om alla som separerar kunde ha det så... Varför tjafsa....förstöra... med mera... Barnen är ju det som man gemensamt skapat...de har inte bett om det....vi som är vuxna MÅSTE föregå med ett gått exempel och vara de bra förebilderna för våra barn för deras framtid....
Relationen till mina X's tjejer/damer/fru tycker jag är kanon de oxå... Kan samtala om baren utan att konflikter ska bryta ut eller ens finnas....
Kunde inte ha det bättre i det.... Är nog välförunnad tror jag...

Ser så ofta relationer där det inte fungerar... Föräldrar som tjafsar.. Förstör för varandra... Och använder barnen som vapen för att motsätta... Vilka är det som förlorar på det i längden.... Jo de små....

Jag har i alla fall glädjen att det fungerar bra...
Önskar alla kunde ha det så!!!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Songkran....

Nyårsafton i Thailand... Nu är det dags igeeeeeen.....  Det thailändska nyåret ,  Songkran  inleder regnperioden i södra delen av Thailand....  Man firar nyåret den 13-15 april och enligt traditionen slänger man stora mängder vatten på varandra för att möta det nya året ren och lycklig. Songkran firas även  i Burma, Laos och  Kambodja.  Songkran firas överallt utomhus..... man sprutar vatten på allt och alla..... Vänner och förbipasserande, samt bilar. Man slänger även vit färg (vatten blandat med talk, barnpuder).  Det är en stor fest..... Att bli målad vit betyder lycka, att få vatten på sig betyder att man blir ren till det nya året. Alltså är bådadera en vänlig gest. Vattensprutandet är idag det tydligaste inslaget i firandet, men under nyårsfirandet är det många som också enligt traditionen besöker kloster för att be och ge mat åt munkar. Alla köper sina speciella Songkran skjortor, det gäller att välja rätt färg för de är ju såååå snygga.......
Skicka en kommentar
Läs mer

Fattigdom...

Igår var jag in till grannbyn.... Fullt med folk... Turister... Lokalbefolkningen... Rika och fattiga.... Stress och jäkt ligger över byn oavsett om du är boende eller turist.... Hinna med att handla... Hinna med just den bussen eller just den taxin.... Hinna med båten...  När man sitter stilla på ett ställe och överskådar händelserna så fascineras man av vad som egentligen sker.... Kvinnan som kom på mopeden full med saker som slingrar sig snabbt mellan bilar och trafikanter av alla de slag. Rutinerat för hon sig smidigt mellan de övriga trafikanterna.  Mannen som jäktar med sin kärra som är påväg i all hast.... Turisterna som stressar med sin väskor... Turister som jäktar runt på mopeder.... Överallt dit man tittar så ser man just stressen lysa.... Barn som skriker och föräldrar som kvickt drar sina barn i armarna för att få dem att gå (små springa) efter dem i ett tempo som inte passar deras korta ben (de är ändå barn). Sedan faller min a ögon på just honom... Han som står ...
Skicka en kommentar
Läs mer