Fortsätt till huvudinnehåll

Det finns lösningar....eller.....

"Även de mest brustna hjärtan kan lagas. Tror vi nått annat är det mer än fel. Det finns lösningar"

Mitt hjärta är brustet... Inte bara på ett vis....
Det har visat sig att det är mååååånga orsaker till det.....

Jag har lagt mycket tid på annat.... Vadå annat kan man ställa sig....

Med sex barn + två barn i huset har det inte alltid varit lätt.... 
Och en man som jobbar mer än 100% på sitt jobb.... Som heller aldrig hinner få vila ut... eller???

* jag har studerat i tid och otid.... Vilket har fått konsekvenser för mig och familjen.... en stress som lagts på mig...
* jobbat på i skolan trots studier.....tentor, läsning, föreläsningar med mera... 
* skolplanering för eleverna som inte fanns tid för att göra på arbetstid....suttit måååånga kvälla hemma och jobbat på.... 
* kommunuppdrag som "sex och samlevnad", "Processledargruppen i likabehandling och jämställdhet".
* ställt upp för vänner och bekanta med att lyssna på deras problem och bekymmer.... Stöttat i samtal med mera....
* engagerat mig i olika uppdrag....
* fått anpassa mig efter X' ens beslut och tyckande....
* en man som valt att fly ifrån.... Där jag även själv valt att flyyyy...
* hus att sälja
* lägenhet att sälja
* barn som behöver mer stöd i allt och allting... Skola, jobb, känslor, med mera.... Lyssna lyssna stötta stötta....

Vart har det burit mig....
BRUSTET HJÄRTA..... 
BRUSTEN SJÄL....

Min själ sa och säger NEJ....
Vart finns dem som kan och vill stötta mig.... 
Känner mig så otroligt ensam.... 

Jag sitter i ett stooooort hus.... Ett hus jag inte vill bo i..... Ett hus som snart inte har några möbler....
Jag säljer... Sorterar och kastar... 
Vaknar själv lägger mig själv.... Tankarna är många... Beslut ska tas..... Och jag känner att jag inte hinner med..... 

Jag älskar mina barn, jag älskar mina bonusbarn, jag älskar mitt barnbarn, jag älskar min man, jag älskar mina vänner.....

Om inte allt för många dagar kommer min förändring...
Kalla det att fly.... Kalla det vad DU vill.... 
Jag kallar det för nystart. 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A
Skicka en kommentar
Läs mer

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela
Skicka en kommentar
Läs mer