Fortsätt till huvudinnehåll

Jaaaaa var mitt svar till dig!!!

..


Bröllopsklockorna klämtar.....

av Gunn-Eva Myrheim (Anteckningar) den 1 januari 2009 kl. 21:57

Igår hände ngt….. 
Jag vaknade på morgonen o gick upp för att gå på toaletten… när jag återvände till sovrummet så hade Patric tänt ljus o ställt fram två champanjglas en vas med en röd ros…o där stod även en flaska champanj… 
Jag la mig bredvid honom o han tittar på mig… kysser mig ömt tittar mig djupt i ögonen o säger…… 
”Eva jag älskar dig så otroligt mycket o jag vill dela resten livet tillsammans med dig…” därefter ställer han sig på knä i sängen… o säger ”Eva vill du gifta dig med mig…” jag svara ja med gråten i halsen… han tar fram två ringar… han var så underbart söt… han kysser mig igen o sätter ringen på mitt finger… det är ännu en ring till o den sätter jag på hans finger… Allt känns så otroligt overkligt… romantiskt… JA ABSOLUT… han korkar upp champanjen i sängen o häller upp dem i glasen o vi skålar för det kommande året…o för framtiden vi ska bygga tillsammans med varandra. 


Jag hade ingen aning om att han skulle fria eller att vi skulle förlova oss… Wow… 

Han är min… bara min o jag ÄLSKAR honom innerligt mycket… Känner mig själsligt lycklig tillsammans med honom o jag känner starkt att det kommer att vara vi för framtiden. 



Det vi har nu framför oss är planering av bröllopet med mera… när kommer det att ske…. Inom året blir det ABSOLUT före 2009 är slut…… 

Blir det stort?? Blir det i kyrka eller inte?? hemma eller borta?? 

Vilka ska vi bjuda?? Oj Oj Oj det är mycket att planera nu… men det ska bli roligt. 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------


Lyckorus

av Gunn-Eva Myrheim (Anteckningar) den 31 januari 2009 kl. 13:40

Det pirrar i magen och jag kan inte fatta att det är sant. Lika overkligt som det kändes när Patric friade till mig, lika overkligt känns det nu när vi verkligen börjar planera vårt stundade bröllop. Så härligt! Såna lyckokänslor! Det går inte en dag utan att jag tänker på det och inte en minut utan att jag tänker på honom. Patric - mannen i mitt liv. Det känns nervöst men jag är redo att lova honom trohet och kärlek i resten av våra liv...





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Livet är orättvist...

Visst kan inte allt vara lika för alla.... det vet jag sedan läääänge... men ändå.... livet är ändå orättvist.... det jag tänker på är min lilla syster som inte fick den tiden på jorden som hon så gärna ville ha... hon hade många tankar om livet och vad hon ville göra.... DRÖMMARNA var många... Hon ville resa mer än det hon gjorde... hon ville bygga sitt hus och hon ville utbilda sig mera.... men allt detta togs ifrån henne sommaren 2010.... Sommaren 2010 hade knappt börjat och sedan gick det inte som planerat... den 4 Juli var den sista dagen som hon tog sitt andetag..... Hon blev bara 39 år 2 månader och 5 dagar.... Processen om rättvisa har bara börjat... visst vi har kommit en bit på väg... men vägen är fortfarande lång att gå.... Charlotte (Trine) ska få rättvisa för det som gjordes mot henne... ingen ska behöva få utstå det som hon fick göra.... Idag har det gått 1 år 3 månader och 15 dagar sedan hon lämnade oss... och det är 1 år och 3 månader och 15 dagar för läääänge.....

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....