Fortsätt till huvudinnehåll

Stöld..........


Är seriöst besviken arg ledsen.....
För två veckor sedan upptäckte jag att det saknades saker för mig och min son.... 
Men med mitt minne och slarvighet så tänkte att jag bara lagt dem på tokigt ställe.....
Men jag anade ändå oråd... Så igår fotograferade jag allt i huset.... I lådor med mera.... 
Åkte förbi Städfirman på väg hem och talade om vad jag gjort... Vi åkte hem till huset.... 
Gick igenom allt och fotade igen för att jämföra bilderna.... Jo då det hade varit och rotats bland saker och ting... Dessutom saknades det mer saker.... 
Mailade bilder och allt till Städfirman... Personalen kallades in och fick en redig utskällning och polisen kontaktades... Satt och pratade i nästan två timmar om detta.... 
Efter mycket om och men kom det fram att ena tjejen i teamet hade testat mitt smink och jag fick tillbaka en av burkarna hon tagit... Högtalaren och kläder förnekades.... 
Allt kommer att ersättas och det kommer bli en dyr historia för dem...
Vidare var det inte bytt sängkläder alls i ett rum.... Det var inte heller städat på badrummen eller i köket.... Sofforna hade de inte ens tittat åt.. De hade typ bytt sängkläder i två rum och kastat sopor.... Mer var då inte alls gjort... Trodde de att jag inte skulle märka.... Seriöst.... 
Idag ska de göra om allt igen.... Men då med annan personal..... Funderar på att anlita annat företag för städet... Och att de dessutom gör städet då jag är hemma....




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.