....Pussel....

Bor i en by där mopeder är det som de flesta kör... Visst har folk bilar oxå... Med jämförtsvis är det mest mopeder som används.... Taxi eller bussar är det ganska skralt med och man vet inte direkt var och när de köres....  Ett måste i byn är om man inte vill lägga en förmögenhet på bil så kan man hyra en moped för ganska billig penning.... Mopeden som jag har haft nu i 8 månader har bytts däck på, bytt olja några ggr, fixat luft med mera....  Det finns många små verkstäder häromkring men man vet ju inte vilken som egentligen är bra.... För någon månad sedan var det en vän till mig som visade mig just detta ställe som jag nu anlitar till mina mopedbekymmer.... Och oj vad de är bra och billiga. Byta innerdäck 120 bath (24 kr) Byte innerdäck och ytterdäck 350 bath (70 kr) Luft gratis Olja 80 bath (16 kr) Och nu göra rent pumpen som det blev idag kostade bara 20 bath (4 kr) Undras vad det skulle ha fått kostat i Sverige??? Ja min moped är mig riktigt kär då den är den som tar mig till pl

Upplevt en del kan man säga..... Kom hit i augusti 2013....  Lite har hänt här.... Värmen slog mot mig och Alexander då vi kom.... Jag och min son golvades nästan på flygplatsen av den värme som mottog oss då vi klev utanför dörrarna.... De första veckorna var ett lätt kaos... Mega varmt... Skolan skulle färdigställas....Och då menar jag verkligen fixas.... Allt var i ett virrvarr av kartonger och prylar.... Pärmar... Material... Klassrum... Personal... Utbyggnad.... Och även om jag skulle försöka komma på allt som hände de första dygnen/veckorna vi var  här så skulle jag verkligen inte kunna komma ihåg allt.... Skolans uppbyggnad och kaos.... Begravning ett och två....tragiskt.... Båda dödsfallen var inte rättfärdiga..... Båda svenska och båda i olyckor och för unga.... Fått uppleva många möten... Thailändare...svenskar... Filippiner... Engelsmänn... Amerikaner... Med flera andra representerade länder Nya möten med ny sorts mat....  Möten med mig själv.... Och med mötet med mig själv

MStranden på Koh Samet....  Resan hit blev med en sidovagnsmoped... Jag Erica och Kajsa... Resan drog av strax efter åtta.... In mot Ban Phe och vimlet av bilar, mopeder, bussar och löst springande folk.... Blev att parkera det rullande fordon vi kom med på den gemensamma parkeringen... Köpa biljetter för att sedan bli sittande ute på bryggan en stund för att invänta båten som skulle ta oss mot målet.... Och tillsammans med andra resenärer...bara thailändare. Resan över till Koh Samet tar omkring 30 minuter att göra... 150 bath, biljett till ön 10 bath, kliva av bryggan 30 bath, taxi 30 bath  för solstolen (Slapp betala inträde på ön idag, 200 bath) Då vi kom till ön börjades mina orostankar komma.... Hur kommer vädret bli.... Det började dra in riktigt stora moln och det börja blåsa friskt.... Turligt nog varade det inte mer än ca 30 minuter.... Solen gjorde entré för oss bad sugna resenärer... Favorit platsen på ön är nog Tok resort.... Stranden är lugn och stilla och inte så många t

Upplevt en del kan man säga.... Kom hit i augusti 2013....  Lite har hänt här.... Värmen slog mot mig då jag  kom.... Jag och min son golvades nästan på flygplatsen av den värme som mottog ossdå vi klev utanför dörrarna.... De första veckorna var ett lätt kaos... Skolan skulle färdigställas.... Och då menar jag verkligen fixas.... Allt var i ett virrvarr av kartonger och prylar.... Pärmar... Material... Klassrum... Personal... Utbyggnad.... Och även om jag skulle försöka komma på allt som hände de första dygnen/veckorna vi var  här så skulle jag verkligen inte kunna komma ihåg allt.... Skolans uppbyggnad och kaos.... Begravning ett och två....tragiskt.... Båda dödsfallen var inte rättfärdiga.....  Fått uppleva många möten...  Nya möten med ny sorts mat....  Möten med mig själv.... Och med mötet med mig själv var nog det som jag upplevde svårast... Svårast då jag fått inse många saker om mig själv och om min familj...om vänner och bekanta....men mötet med mig själv... Hua.... Vad jag vi

Idag Kambodja.... Klocka sex var det att kliva upp... Trött trött trött... Upp och hoppa...  Men det var bara att hiva sig i duschen... Iväg på moppen och till Poppis... På Poppis handlades det yoghurt, cola zero, nötter... Väntade en stund sittande i solen utanför Buffalo Bill.  På bussen var det redan 6 andra och så chauffören... Var de andra kom från vet jag inte.... Det var ju inte så att vi pratade med varandra direkt... Men att de kom från något asiatiskt land kunde man se. Jag fick min plats längst bak vilket jag inte klagade på... det innebar att jag fick hela långa baksätet för mig själv... Kunde ligga ner utan problem... Skrev lite... Spelade spel... Jag  har ju fastnat i detta spelträsk av Candy crush... Är nu på bana 317... Jag Passerade många pittoreska byar som jag hoppas på att kunna få titta på närmare. ( något senare in i resan)... Det tog 2 timmar lite drygt att åka från Mae Phim... På plats tog det cirka 30 min... Stod på gränsen och väntade på att passen skulle skri

Idag är det min sons födelsedag..... Fredrik fyller nämligen 19 år idag...❤️❤️❤️ Tänk att det gått 19 år sedan denna lilla parvel kom till världen... Ja inte hade han bråttom heller.... Nej han ville vara kvar... Tre veckor över tiden gjorde han entré till denna värld.... Och inte ville han komma självmant inte... Med att jag blev igångsatt med dropp så till slut gjorde han sitt inträde... Men det var tumult.... Efter en mycket långdragen förlossning så kom han och han var ömsom vitaktig, grön/blå... Iväg for han med läkare och sin pappa... De gav honom syre och sög honom på slem och fostervatten... Där i rummet låg jag själv och undrade oroligt vad som hände.... Efter ett tag kom Fredriks pappa med honom och jag fick äntligen se på honom ordentligt....  Hans syskon såg fram mot att deras lillebror skulle komma och väntade otåligt varje dag.... Vi visste om att det var just en pojke vi väntade och det var många namn som vi prövade.... Men tillslut blev det Fredrik.... Linnea var väl li

Nu har jag varit här i några månader... Vet jag varit dålig på att blogga.... Har tänkt många gånger att NU ska jag börja... Och då skriva varje dag.... Men IKKE då..... Har varit här sedan den 28 augusti 2013.... Och nu har jag bara 8 veckor kvar av de 40 som jag hade då jag kom hit.... Befinner mig i Laem Mae Phim... cirka 2 mil från byn Ban Phe. Byarna ligger omkring 18-20 mil från Bangkok. Här jobbar jag på skolan ESS samtidigt som jag studerar. Jag arbetar som rektor på skolan och har även eleverna som går på SofiaDistans i åk sju och åtta. Skolan ligger närmare Ban Phe och då 16 km från där jag bor i Mae Phim.  En dag på skolan.... Kommer till skolan omkring 7:50....går igenom mail...ser över om det är någon som är sjuk...öppnar upp lokaler och sätter på AC.... Planerar igenom dagen.... Elever och övriga pedagoger kommer med skolbussen vid 8:15-8:25... Tanken är att alla pedagoger ska mötas kl 8:00... men de flesta åker songtau...(vår skolbuss). Så jag får dra snabbt för dem vad

,lStå i förbindelse med.... Ja det är det som är kommunikation. Att kommunicera mellan varandra, att göra sig förstådd och att förstå... Viktigaste i kommunikationen är inte att göra sig förstådd utan det är LYSSNA. För att kunna kommunicera är det just viktigt med att kunna lyssna. Men kommunikation... Hur kommunicerar vi.... - prata.....  röstläget.... - skrika.... röstläget.... - viska - mimik - skrift - bilder - internet - telefoni - musik - media - reklam - blindskrift - teckenspråk - kroppsspråk  Osv.....  Listan kan nog göras lång... Vi vill berätta om något viktigt....dela med oss av något.... förmedla....  Vissa pratar mer än andra... Vissa tycker mer om att lyssna... Vissa gestukulerar med armarna då de pratar...  Kroppsspråket och mimiken avslöjar vad vi tycker om det som förmedlas...  Ögonkontakt är viktigt vid kommunikation. Lyssna.... Att aktivt kunna lyssna innebär att man verkligen lyssnar efter vad de andra eller den andre säger.... och då inte avbryter eller börjar tä