Fortsätt till huvudinnehåll

Koh Samet...

MStranden på Koh Samet.... 
Resan hit blev med en sidovagnsmoped... Jag Erica och Kajsa...
Resan drog av strax efter åtta.... In mot Ban Phe och vimlet av bilar, mopeder, bussar och löst springande folk.... Blev att parkera det rullande fordon vi kom med på den gemensamma parkeringen... Köpa biljetter för att sedan bli sittande ute på bryggan en stund för att invänta båten som skulle ta oss mot målet.... Och tillsammans med andra resenärer...bara thailändare.

Resan över till Koh Samet tar omkring 30 minuter att göra...
150 bath, biljett till ön
10 bath, kliva av bryggan
30 bath, taxi
30 bath  för solstolen
(Slapp betala inträde på ön idag, 200 bath)

Då vi kom till ön börjades mina orostankar komma.... Hur kommer vädret bli.... Det började dra in riktigt stora moln och det börja blåsa friskt.... Turligt nog varade det inte mer än ca 30 minuter.... Solen gjorde entré för oss bad sugna resenärer...

Favorit platsen på ön är nog Tok resort.... Stranden är lugn och stilla och inte så många turister som det är på första stranden... 
Tog oss solstolar och boade in oss med våra medtagna saker...handdukar, saronger, solkrämer, vattenflaskor, chips, böcker med mera....
Blev att doppa sig och åter doppa sig och åter igen... Och så några ytterligare några dopp till... En varm dag är det nödvändigt....

Hungrig...sugen bli man också på stranden... Som tam Papaya blev det för mig.... Och vatten.... Ja vatten.... Något som är oerhört viktigt en varm dag som denna blev.... Har sett alldeles för många som fallit ihop för att de inte druckit som de ska....

Tillbringade tiden på stranden till fyra för att sedan bege oss hem och tillbaka mot Mae Phim igen...

Jag gillar ön... Men turismen kan jag tycka gör att ön förlorat sin charm.... 
Nedskräpat... Stressigt... Vilket gör att det inte är det lugna fridfulla man önskar att kunna få.... Jo viss om man tar dig bort från all kommers... strandförsäljare och stress.....




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A
Skicka en kommentar
Läs mer

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela
Skicka en kommentar
Läs mer