Fortsätt till huvudinnehåll

Fredrik 19 år...

Idag är det min sons födelsedag..... Fredrik fyller nämligen 19 år idag...❤️❤️❤️

Tänk att det gått 19 år sedan denna lilla parvel kom till världen... Ja inte hade han bråttom heller.... Nej han ville vara kvar... Tre veckor över tiden gjorde han entré till denna värld.... Och inte ville han komma självmant inte... Med att jag blev igångsatt med dropp så till slut gjorde han sitt inträde... Men det var tumult.... Efter en mycket långdragen förlossning så kom han och han var ömsom vitaktig, grön/blå... Iväg for han med läkare och sin pappa... De gav honom syre och sög honom på slem och fostervatten... Där i rummet låg jag själv och undrade oroligt vad som hände.... Efter ett tag kom Fredriks pappa med honom och jag fick äntligen se på honom ordentligt.... 

Hans syskon såg fram mot att deras lillebror skulle komma och väntade otåligt varje dag.... Vi visste om att det var just en pojke vi väntade och det var många namn som vi prövade.... Men tillslut blev det Fredrik.... Linnea var väl lite besviken för hon tycket då att hon ville ha en Ronja, hon hade vid tidpunkten precis sett på filmen "Ronja Rövardotter". Men sedan förlikade sig hon med art Fredrik skulle heta Fredrik...

Denna lilla lilla kille har  nu verkligen blivit en ståtlig kille/man... 19 år idag... 
Wow vad tiden gått fort.... Hur gick det till... 
Idag går han sitt sista år på gymnasiet och till sommaren tar han studenten... Något som jag vet att han verkligen längtar efter.... 

Älskade son, min stora Fredrik.... Tänk 19 år.... 
Grattis grattis på din dag idag och jag hoppas att du får en toppen dag
Önskar jag kunde varit med dig och firat dig... Men jag får ta igen det då jag kommer hem.

ÄLSKAR DIG AV HELA MITT HJÄRTA ❤️❤️❤️


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A
Skicka en kommentar
Läs mer

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela
Skicka en kommentar
Läs mer