Om något är trasigt och inte är helt längre så försöker man alltid laga det.... Men ibland går det inte laga längre... Man lägger det åt sidan..... Låter det ligga ett tag.... Man försöker laga och fixa igen.... Det blev inte bra.... Lägger undan ett tag till.... Men tillslut kan man inte längre låta det ligga.... Man måste liksom ta tag i det... Man måste rensa rent och ge möjligheter för annat...
Inser varje dag att det blir inte som hade tänkt sig... Det som man en gång drömde om och jobbade för får en annan utveckling.... Föränderligt... Är det bra eller mindre bra???
Hur mycket ligger i våra förråd och väntar på att bli fixade...renoverade... eller till och med sålda....
Inser varje dag att det blir inte som hade tänkt sig... Det som man en gång drömde om och jobbade för får en annan utveckling.... Föränderligt... Är det bra eller mindre bra???
Varje dag är en kamp mot och med oss själva.... En kamp mot systemen och med systemen.... Är vi stolta över det som uträttas och sker...
När vi var små... alltså då vi var barn.... vad hade vi för drömmar.... har vi strävat mot det vi en gång önskade... eller har det blivit annorlunda....
På väg mot att hinna bli vuxna... glömde vi då bort på vägen om vad som egentligen var viktigt...
Och det som vi idag uträttar är det viktigare och bättre än de drömmar som vi en gång hade inom oss....
Vad var nu mina drömmar.... hur jag än försöker minnas så kommer jag inte ihåg.... eller jo lite kommer jag ihåg... och jag kan säga att vissa av mina drömmar har jag hållit och förverkligat.... men många har jag inte gjort alls... och som sagt andra har jag glömt på vägen mot att ha så brottom att bli vuxen...
Åter till mitt förråd.... Jag har ett förråd på vinden... den är full med saker... så mycket saker som är fulla med bra minnen och andra med mindre bra minnen... men det som de har gemensamt är att det är saker som jag än inte kan göra mig av med.... Det som är beklämmande är att i mitt förråd så är det lådor som än inte står där än... de är nämligen saknade.... jag vet var dem är men jag har inte fått dem.... varför.... ja det är en annan historia, det kan jag skriva om vid ett annat tillfälle....
I mitt förråd är det saker som är sedan mina barn var små, men det är även saker som är sedan jag själv var liten... saker som min mamma sparat åt mig eller som jag själv valt att spara på... I mitt förråd är det minnen från personer som har passerat vidare efter livet och som jag har minnen ifrån.... det är minnen från mitt vuxna liv... I mitt förråd finns det saker som jag tänkt att använda senare i livet.... men när i livet vet jag inte än.... för jag har inte landat i det som sker kring mig än... jag är nämligen än resande i mitt eget liv... i mitt eget inre.... Jag vet inte var denna resa kommer att ta mig... eller när den kommer att hitta sin plats.... men än vet jag att jag söker och letar efter det som ska kännas rätt....
Det är ändå konsktig vad mycket vi bär med oss... i minnen... i förråd och i vårat inre på olika vis... och man kan inte säga att det är olika saker... för det är det inte... det är bara det att ibland tar man fram dem ur sitt "förråd" för att damma av det och för att sedan besluta sig för vad man ska göra med det.... lägga det åt sidan... njuta av det för en stund eller om man ska låta det gå vidare....
När vi var små... alltså då vi var barn.... vad hade vi för drömmar.... har vi strävat mot det vi en gång önskade... eller har det blivit annorlunda....
På väg mot att hinna bli vuxna... glömde vi då bort på vägen om vad som egentligen var viktigt...
Och det som vi idag uträttar är det viktigare och bättre än de drömmar som vi en gång hade inom oss....
Vad var nu mina drömmar.... hur jag än försöker minnas så kommer jag inte ihåg.... eller jo lite kommer jag ihåg... och jag kan säga att vissa av mina drömmar har jag hållit och förverkligat.... men många har jag inte gjort alls... och som sagt andra har jag glömt på vägen mot att ha så brottom att bli vuxen...
Åter till mitt förråd.... Jag har ett förråd på vinden... den är full med saker... så mycket saker som är fulla med bra minnen och andra med mindre bra minnen... men det som de har gemensamt är att det är saker som jag än inte kan göra mig av med.... Det som är beklämmande är att i mitt förråd så är det lådor som än inte står där än... de är nämligen saknade.... jag vet var dem är men jag har inte fått dem.... varför.... ja det är en annan historia, det kan jag skriva om vid ett annat tillfälle....
I mitt förråd är det saker som är sedan mina barn var små, men det är även saker som är sedan jag själv var liten... saker som min mamma sparat åt mig eller som jag själv valt att spara på... I mitt förråd är det minnen från personer som har passerat vidare efter livet och som jag har minnen ifrån.... det är minnen från mitt vuxna liv... I mitt förråd finns det saker som jag tänkt att använda senare i livet.... men när i livet vet jag inte än.... för jag har inte landat i det som sker kring mig än... jag är nämligen än resande i mitt eget liv... i mitt eget inre.... Jag vet inte var denna resa kommer att ta mig... eller när den kommer att hitta sin plats.... men än vet jag att jag söker och letar efter det som ska kännas rätt....
Det är ändå konsktig vad mycket vi bär med oss... i minnen... i förråd och i vårat inre på olika vis... och man kan inte säga att det är olika saker... för det är det inte... det är bara det att ibland tar man fram dem ur sitt "förråd" för att damma av det och för att sedan besluta sig för vad man ska göra med det.... lägga det åt sidan... njuta av det för en stund eller om man ska låta det gå vidare....
Kommentarer
Skicka en kommentar