Fortsätt till huvudinnehåll

Fattigdom...

Igår var jag in till grannbyn....
Fullt med folk... Turister... Lokalbefolkningen... Rika och fattiga....
Stress och jäkt ligger över byn oavsett om du är boende eller turist.... Hinna med att handla... Hinna med just den bussen eller just den taxin.... Hinna med båten... 
När man sitter stilla på ett ställe och överskådar händelserna så fascineras man av vad som egentligen sker....
Kvinnan som kom på mopeden full med saker som slingrar sig snabbt mellan bilar och trafikanter av alla de slag. Rutinerat för hon sig smidigt mellan de övriga trafikanterna. 
Mannen som jäktar med sin kärra som är påväg i all hast.... Turisterna som stressar med sin väskor... Turister som jäktar runt på mopeder.... Överallt dit man tittar så ser man just stressen lysa.... Barn som skriker och föräldrar som kvickt drar sina barn i armarna för att få dem att gå (små springa) efter dem i ett tempo som inte passar deras korta ben (de är ändå barn).

Sedan faller min a ögon på just honom... Han som står där mitt på gatan... Han som står där alldeles stilla...ensam utan att ta sig varken framåt eller bakåt.... Mitt i trafiken står han... Solen lyser och minuterna går..en halvtimma... Som blir timma och fler där till... Inga direkta rörelser alls.... Ett steg fram... Ett tillbaka.... Stilla.... Två steg fram.. Ett tillbaka... Stilla..... Länge stilla... Så ytterligare ett steg till tillbaka.... Kläderna är smutsiga.... Håret är tovigt.... Han har huvudet nedböjt....vaggar lite.... Är stilla.... I hans armar bär han på något som ser ut som ett hopvikt täcke....
Mina tankar går till vem är han och varför har han med sig ett täcke... Alla som passerar honom lägger inte någon notis till honom alls.... De bara passerar... Bilar och mopeder viker undan... Ingen som tutar... 
Hur kommer det sig att ingen ser honom.... 
Varför står han på gatan mitt i den kraftiga trafiken... Varför vistas han i den starka solen....

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Möjligheter....

Det finns alltid en möjlighet att ändra på sitt sätt att vara....om man till exempel känner skuld för att man inte räcker till.... Börja med att förlåta sig själv och börja sedan om från början.... Släpp taget om alla krav och måsten.....slappna av och var Närvarande i det man gör..... Ha inte för höga krav på sig själv.... Alla är vi olika och tycker olika... Att ge mer än vi egentligen klarar av kan ge motsatt effekt.... Acceptera och var sig själv istället...så blir slutresultatet BÄST ❤❤❤ Idag är det den första dagen i mitt nya liv... Håll tummarna för att det funkar...för när det dags för en förändring och det är bara jag som kan göra den..... Yeheeeeeeeeee här kommer JAG!!!!
Skicka en kommentar
Läs mer

Nyheter....

Slår igång internettet.... Tänkt att se vad som står på Aftonbladet...... Blir slagen ner i skorna kan man bildligt säga..... Igen och åter igen så skrivs det bara tragiska och tråkiga saker..... "Militärliga spred skräck i hela landet" "Kaoset som SVT räddade snabbt" "Sköts ner på gatan av maskerade män" "Skräcken:Det gick ner på kyrkogården" "Så bra är årets julskinkor" "Varnar: Nu kan supermanpiller finnas i Sverige" "Födde barn för tidigt - riskerar enorm räkning" "Mayvor, 93 fick inte mat - på 17 timmar" ...... och mer där till stod om att läsa.... Allt i bara tragedi,ledsamhet, hat, och tråkigheter..... När ska det vända.... När ska vi kunna ge och se världen annorlunda..... Finns det INGET bra att skriva om.... Inte konstigt att man blir deprimerad... Media projicerar på oss utan att vi märker det..... Slopa nyheterna....
Skicka en kommentar
Läs mer